Kostens betydelse för den dramatiska ökningen av övervikt och diabetes
Den 21 juni 2006 hölls det första mötet i "Dialog om kost och hälsa", ett arrangemang av kunskapsalliansen Kreaprenör® i samarbete med EBC Hälsodialog och diagnostikföretaget Scandlab.
Bakgrund
Kost är hälsa. Människor måste ha mat VARJE dag. Det borde vara självklart att hur vi mår i allra högsta grad beror på när, hur och vad vi äter. Vi är dock av den uppfattningen att mot bakgrund av ny kunskap sambanden kost, insulin, hjärtkärlsjukdom och diabetes är otillräckligt utredda.
Vi hade därför tagit initiativet att bjuda in kostexperten Sally Fallon från Weston A. Price Foundation. Hon hade nyligen utkommit med best-sellern "Eat Fat, Lose Fat" och teckande en skrämmande bild av förhållandena i USA vad gäller diabetes, pre-diabetes och dess följdsjukdomar, som är ännu mer dramatiska än i Europa och Sverige. Detta torde vara vårt i särklass största folkhälsoproblem och "okunskaperna" är inte bara förödande för samhällsekonomin, utan förorsakar också ett stort och ibland onödigt lidade.
Utöver Sally Fallon talade docent Uffe Ravnskov om "överskattningen av fettets roll" och professor Karl E. Arfors om "underskattning av insulinets roll".
I anslutning till konferensen bjöd vi in bl.a läkare till en Dialog om Kost & Hälsa. Här kan Du läsa en del av de kommentarer vi fick.
Fördjupningsläsning
I Sverige överlåter vi av tradition ansvar på organisationer och samhälle. Svensken låter sig gärna representeras av andra. Ordet ”ombudsman” (=en person som representerar andra) finns t.ex inte i engelskan, utan är ett av de få låneord som engelskan har plockat från svenskan i modern tid. Typiskt nog har vi svenskar också lämnat över ansvaret för vad vi äter till ett Livsmedelsverk, som utfärdar rekommendationer.
I massproduktions- resp masskonsumtions-samhället är det svårt för enskilda individer att bestämma vad vi ska äta. Särskilt i storstäderna är vi hänvisade till de produkter och tjänster som utbjuds. De flesta storstadsbor ser sällan, och kommer än mindre i kontakt med, djur och natur. Hur skall man då kunna leva efter gamla regler som säger att ”ät det du kan fånga och plocka”. Vi tvingas lita på att myndigheter och fabrikanter levererar en fullgod kost. Men kan vi verkligen vara så säkra på att de gör det?
Drygt 350.000 svenskar har idag diabetes. Siffran är stigande. Övervikt och diabetes hänger ihop. Avgörande är våra matvanor. Fetma (obesitas) med dess följdsjukdomar är ett av de snabbast växande hälsoproblemen trots alla kostrekommendationer!
Vid 1900-talets början, när människorna själva i stor utsträckning bestämde vad de skulle äta, var endast 5% av befolkningen klassade som feta (kroppsmasseindex över 30 kg/m2). Idag är denna siffra 20%, och fortsätter att växa. Diabetes typ 2, som förr kallades åldersdiabetes, förekommer nu allt oftare bland barn och ungdom.
Allt detta borde rimligen tjäna som varningssignaler. Ändå tycks ”sjukdomsinsikten” vara låg, vilket förstärks av att okunskapen om kost och hälsa är stor, också bland läkare. Dessa tycks förlita sig på vad dietisterna säger, som i sin tur bygger sina rekommendationer på Livsmedelsverkets. Samtidigt är människors intresse för kost och hälsa växande. Och media är dagligen fyllda med allt ifrån bantningsmetoden som håller dig frisk och slank till kulinariska mat- och vinprogram.
Genom projektet ”Dialog om kost, hälsa och diabetes” vill vi snabbt få igång en seriös diskussion om dessa frågor bland specialister, som i sin tur leder till att vi kan börja sprida en saklig information till allmänheten om kostvanor och om vad som kan göras för att vända den negativa hälsoutvecklingen, som kostar och kommer att kosta samhället stora pengar?
Diabetes
Diabetes (Diabetes Mellitus), kan man läsa på Diabetesförbundets hemsida, är INTE EN utan FLERA olika sjukdomar med olika orsaker. Gemensamt är att blodsockerhalten är för hög:
• Vid diabetes typ 1 har kroppens produktion av insulin nästan helt slutat att fungera.
• Vid diabetes typ 2 producerar kroppen insulin, men otillräckligt för kroppens behov.
De båda diabetestyperna har många gemensamma drag men skiljer sig också på viktiga punkter. T.ex hur de behandlas och orsak till att man får sjukdomen. Oavsett diabetestyp är målet med behandlingen att försöka upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt.
Nuläge
Nu görs gällande att de officiella kostrekommendationerna kanske är felaktiga, och särskilt för diabeteiker. En majoritet experter har länge hävdat att det är viktigt med en fettsnål kost för att gå ner i vikt och motverka diabetes. Nu hävdar flera experter att det är lika fel att påstå ”att man blir fet av fett” som ”att man blir grön av grönsaker”.
Officiellt rekommenderas en fettsnål kost bestående av 60% kolhydrater (=nyckelhålstallrik m.m). Opponenterna hävdar att det sedan länge är väl känt att kolhydrater höjer blodsockernivåerna och därmed insulinbehovet och insulinresistensen, vilket fett inte gör. Paradoxalt nog anser man nu också att de s.k ”fettsnåla alternativen”, som innehåller transfetter (=industriellt härdade vegetabiliska oljor, se artikel i DN Vetenskap 2006-04-30), bidrar mest till hjärt/kärlsjukdomar. I Danmark har därför transfetter förbjudits sedan några år. En dansk expert anger som svar på DNs fråga vad transfetter kan användas till: Skoputsmedel!
I Sverige har transfetter tagits bort ur margarin, men detta är ändå inte tillräckligt menar nu opponenterna. Människor är genetiskt skapade för att bryta ner animaliskt fett, hävdar dessa, men vi har ännu inte ”ställt om” för att bryta ner sädesprodukter, som bara har funnits de senaste 10.000 åren. Höjda insulinnivåer ökar mängden vita blodkroppar och gör att man ständigt går omkring med ett ”inflammationstillstånd” i kroppen, vilket i sin tur ger följdverkningar som just hjärt-kärlsjukdom, ledbesvär m.m. En kolhydratrik kost är enl. kostrekommendationsbelackarna ”boven i dramat”.
Vad skall läkare och allmänhet tro? Har opponenterna rätt i sina antaganden är ju de officiella kostrekommendationerna direkt skadliga för diabetiker. Och även vanligt folk, som varken har problem med vikt eller med diabetes, skulle ändå må bättre av att lägga om sina kostvanor. Men för detta krävs stora insatser. ”Bröd och potatis kan väl inte vara farligt”, säger alla svenskar vi talar med. Vi är itutade sedan barnsben vad vi bör äta. Och att undvika fett, samt välja ”sockerfria” produkter, är ”den nya livsstilen” för många människor. Att ändra på detta innebär också att tidigare auktoriteter måste ”bära hundhuvudet”. Därav de starka motreaktioner som opponenterna möts av. Men desto större anser vi därför behovet vara att snabbt få igång en effektiv Dialog.
Dialog
– ett underskattat medel i opinionsbildning
Dagens utmaning är att återskapa det vi kallar SAMHÄLSA och Kreaprenör® har bildats för att sprida kännedom om de nya kunskaperna, som skall göra det möjligt att få ihop den klassiska triaden kropp-själ-ande för att återfå ett samhälle med människor i balans.
Kreaprenör® organiserar nu ett växande nätverk av människor med kunskaper inom medicin, ekonomi, teknik, konst och kultur. Kreaprenör® har redan arrangerat flera nydanande seminarier och har skapat nya metoder för att underlätta nytänkande och förbättringsarbete, som kan följas här på hemsidan.
EBC Information, vars huvudägare är en av grundarna till Kreaprenör®, driver sedan mer än 20 år dialog med läkare. På senare år har denna dialog vidgats att även gälla allmänheten. Nu har EBC samlat allt under en redaktion i en nya Hälsodialog. Dialogmetoden innebär att vi ”provocerar” deltagare kring valda frågeställning, samlar deras och besvarar deras frågor och kommentarer med hjälp av vårt nätverk av experter. Svar som redigeras och skickas till intresserade deltagare för nya kommentarer osv. På så sätt växer på kort tid en omfattande, dagsaktuell kunskap i det aktuella området fram.
När tradition och individuella låsningar gör det svårt att få igång Dialog via traditionella media, som i detta fall om kost, hälsa och diabetes, bygger vi med vår metod istället Dialog nerifrån och upp med många medverkande, där alla med olika erfarenheter känner att de har möjlighet att delta. Det är en mycket effektiv metod för att lära känna många viktiga aktörer på en marknad och få reda på vilka som är mest förändringsbenägna, vilket är en annan viktig förutsättning för att kunna påverka attityder och på sikt förändra invanda beteenden.
Detta har hänt sedan vi anordnade seminariet i juni 2006.