KINA-brev 6
2500 årig kunskapstradition gör susen!
”Hur kan de vara så öppna, upprymda och avslappnade?”
Så frågade jag när jag såg de kinesiska familjerna sitta vid restaurangernas runda bord medan de plockade mat med sina ätpinnar från faten på den snurrande glasskivan. Och min fru tillade:
” De ler, skrattar och är högljudda! Och deras ögon söker hela tiden kontakt – även med oss.”
Ja, den färgstarka restaurangen i Shanghai kokade av liv. Och vi upplevde samma stämning på Nanjinggatan, stans stojiga gågata för de shoppingglada. Men även på The Bund, den livliga strandpromenaden längs floden Huangpu.
”Hur kan de vara så avstressande lugna och harmoniska?”
Den frågan ställde vi när vi följde ”morgongymnastiken” i en skön park i Peking, där ungdomar, medelålders par och pensionärer ägnade sig åt olika övningar.
En grupp koncentrerade sig på långsamma Tai-chi-rörelser med svärd i händerna till klassisk kinesisk musik. En annan grupp följde rytmiska toner och slog takten med maracas. En tredje grupp dansade foxtrot i bästa folkparksstil till västerländska låtar.
Moderna redan för 500 år sedan
”Hur kunde de vara så fria i det konstnärliga formspråket redan för 500 år sedan? Och hur kan de vara så fria i dagens konst? ”
Vår undran var berättigad när vi vandrade fram på Andarnas väg, Shen Lu, med sin hedersvakt av stora stenstatyer, föreställande kejserliga ämbetsmän, höga militärer och mäktiga djur.
Observera, ingen av dessa skulpturer är naturalistiska, fotografiska avbildningar – trots att de okända kinesiska konstnärerna bakom verken var samtida med våra renässanskändisar.
Shen Lu: s vaktfigurer påminner faktiskt om dagens colombianske konstnär Fernando Botero: s trinda djur och feta människor.
Klippor konkurrerar med konstens stora
Fascinerade klippformationer, skapta av Moder Natur, från Hangzhou-sjön har redan under Ming-perioden blivit placerade på fundament med konststatus. Det konstaterade vi dels i Sommarpalatset, Peking, dels i Yu yuans klippträdgård i Shanghai. Hos oss i väst räknas dylika ”naturverk” som modernitet…
Även dagens ledande kinesiska konstnär He Shouwu är en fri ande, som går sin egen väg med sin mix av kalligrafi och konst. Hans målningar kändes mer spännande än den västerländska samlingsutställningen ”Från Cézanne till Pollock”, som drog långa köer till det storslagna Shanghai Museum. I He Shouwu: s värld blir naturen en mäktig jätte och civilisationen en sårbar dvärg.
Disciplinerad fokusering på kunskap
”Hur kan de vara så lydiga, pålitliga, disciplinerade och kunskapsfokuserade?”
Det var en tankeställare, som vi fick när vi mötte kineser i offentliga och officiella sammanhang. Personligen tänker jag på läkaren, som förklarade den kinesiska naturmedicinens fördelar vid Forskningsinstitutet för Bevarad Hälsa i Peking. Och han jämförde den med den västerländska medicinen, som är baserad på kemisktekniska produkter.
Och så var det professorn, som höll sina fingrar på min puls, tittade i mina ögon och ville att jag skulle sträcka ut tungan. Sedan räknade han upp alla mina besvär och skrev ut (med min tillåtelse) tre olika naturpreparat i kapslar. Ett av dessa förebyggande medel uträttar numera underverk i mina krånglande tarmar.
Det var en enkel undersökning, byggd på flertusenårig
tradition. Dessutom fick jag en exakt diagnos. Och vi noterade, medan vi fick fotmassage, enligt zonterapiprincipen, att en ytterst seriös fokusering på kunskap präglar hela det kinesiska samhället.
Den kinesiska treenigheten styr livet
Rätt uppfattat. Bildning, utbildning och undervisning är de historiska normerna i det kinesiska livet. Och denna treenighet styr fortfarande dagens tillvaro, som traditionellt är uppbyggd på relationer. Förhållanden, där den ständiga förändringen kräver en balanserad väg till harmoni.
Människan kan uppnå detta endast genom en till perfektion uppövad kunskap. Därmed realiserar hon sig själv både som människa och ett samhälle i harmoni.
Följaktligen har IT blivit obligatoriskt ämne i dagens kinesiska skolor. Och år 2010 ska nio av tio skolor vara anslutna till Internet. I dag finns det 100 miljoner Internet-användare. Visserligen blir enstaka webbsajter censurerade, men ändå…
Kunskapshungern är den gemensamma nämnaren för de sex filosofiska/politiska riktningar, som har påverkat Kina under dess långa historia. De sex är: konfucianism, taoism, kinesisk buddhism, moism (ej maoism), legalism och kommunism.
2500-åriga regler styr Kina
Att konfucianismen varit mest betydelsefull i Kina är uppenbar. Redan på 100-talet före Kristus etablerades ett nationellt utbildningssystem med kejserligt universitet som högsta nivå. Genom denna monopolisering av utbildning har konfucianismen blivit statsideologi i Kina. Den påverkar allt, från politik till socialt liv.
Varje maktövertagande har legitimerats via detta officiella tankesätt. Dessutom har varje ny makthavare varit hänvisad till att överta tankesättets byråkratiska statsapparat. Endast så kunde man styra och administrera landet.
Allt detta har säkerställts genom legalismen, som är grunden för ett totalitärt samhälle. Det är, enligt kineser, en förutsättning för att alla aspekter av det sociala livet kan kontrolleras. Och att ett klasslöst samhälle på majoritetens villkor realiseras.
Dagens kommunistiska ledare är inte undantagna från denna 2500-åriga regel. Tvärtom! De agerar varken efter marxistiska eller demokratiska principer. De följer de traditionella etiska normer, som filosofen Konfucius (551-479 f kr) utarbetade. Och där Chin–dynastins legalism (221-2007 f kr ) är en betydande beståndsdel.
Jen & Li vägleder kineser…
I Jen samlade Konfucius alla dygder. Den främsta av dessa är förstås lärande och den heliga kunskapen. Annars står begreppet för det personliga moraliska ansvaret, som aktualiseras i sociala sammanhang - människan som samhällsvarelse.
Li står i sin tur för de normer och principer, som är passande i varje situation och som förstärker dygderna. Med betoning på mellanmänskliga relationer på alla nivåer i samhället. Relationerna ska löpa smidigt och friktionsfritt. Kinesens uppgift är att medverka till att det nätverk och relationer, som han/hon existerar i fungerar utan störningar.
Den som bryter mot Jen och Li begår ett oförlåtligt brott. Förr kunde vem som helst bli huvudet kortare för minsta felsteg. Även idag avrättas penningförfalskare, ficktjuvar, knarkare, langare, väskryckare etc. Och oliktänkande, som inte väljer relations- och nätverksvägen förföljs eller hamnar i fängelse. Mutkolvar får offentliga bestraffningar etc. Jen & Li-etiken är viktigare än de mänskliga rättigheterna. Och här kolliderar öst med väst!
… medan Yin & Yang och Wu & Wei assisterar
Taoismen är, till skillnad från konfucianismen, starkt antiauktoritär. Den betonar den enskildes frihet och spontanitet. Överheten ska uppträda mycket diskret så att människan tror att hon har gjort allting själv. Vilket låter tilltalande för väst. (Taoismen är delvis förklaringen till restaurang-stämningen, morgongymnastiken och formspråket i konsten.)
Men inte ens taoismen anser att individen är en ensam varelse. Att vara människa innebär att vara minst två. Människan förverkligas genom den andre. Den autonoma individen ( en självklarhet i västvärlden) är omöjlig i den kinesiska tankevärlden. Kinesisk buddhism (200-talet f kr) har stora likheter med taoismen.
Centralt i bådas tänkande är blandningen och balansen mellan naturkrafterna yin och yang, motpolernas harmoni. Ett viktigt begrepp är också wu-wei, dvs. att verka genom att icke verka. Vilket inte är det samma som att inte göra någonting, utan att få något gjort genom att ingripa så litet som möjligt. Hönan som ligger på ägg uträttar mer än syrsan, som sjunger dygnet runt…
Det ständiga sökandet efter harmoni och balans underlättar dock för Jen & Lins auktoritära och hierarkiska linje. På sitt sätt söker Jen & Li också balans.
Moismen motarbetar Jen & Li-etiken
Moismen uppstod tidigt hos Kinas bondeklass som en reaktion mot konfucianismens ensidiga bildningsfilosofi. Bönderna ansåg att hög utbildning och därmed högre makt ej svarade mot landets och folkets behov, utan bara legitimerade makthavarnas maktinnehav.
Maktrelationer och nätverkssamarbete inom kunskapssfären leder ovillkorligen till korruption, hävdade moisterna. Och det är precis vad dagens makthavare beskylls för. Enligt OECD är 5 % av Kinas BNP korruptionsrelaterad.
Ordförande Mao var faktiskt på moisternas sida när han startade kulturrevolutionen. Han begick dock det stora misstaget att inte följa det passande och etablerade Jen & Li-etiken i sina aktioner.
Märk väl, redan för 2000 år sedan hävdade de kinesiska bönderna att en socialt konkretiserad moral står över arv och bildning. Det är nyttan för landet och folket, som ska vara måttstocken för maktutövning och beslut. Kommunismen har hittills pendlat mellan moism och konfucianism.
Skåne blir räddningen för Jen & Li-anhängare
”Ha tålamod”, säger Jen & Li-anhängare. ”Etiken som bygger på relationer och nätverk kommer att lösa de flesta av Kinas problem”, anser de. Och de hänvisar till det fördjupade vänortssamarbetet som den avancerade Guangdong-provinsen (= Kanton) har inlett med Skåne. Ett bra exempel.
Sedan år 2004 koncentrerar sig den svensk-kinesiska samverkan på projekt, som ger kinesiska politiker, administratörer och forskare kunskap (!!) om hur sjukvårds- och innovationsmiljöer, fysisk infrastruktur, energi- och återvinningssystem kan planeras utifrån ett hållbart ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv.
De regimkritiska i väst och i Kina tvivlar naturligtvis. Men Guangdong-provinsens 80 miljoner invånare i Pärlflodsdeltat har en annan uppfattning. Framstegen är påtagliga inom alla områden.
Nästa Kina-brev handlar om hur Kina hanterar balansgången mellan fortsatt välfärdsutveckling och befolkningsökning.
Imi Markos
Huvudredaktör för Kreaprenör