Ungrare visar vägar för helhetssyn
Ungrarna Wigner, von Neumann och Gábor
visade väger för tidens helhetssyn…
Ungern är för närvarande i ropet som ett ultranationalistiskt land. Ett slags bakåtsträvare som förföljer romer och åter talar i antijudiska termer.
Märkligt! Med tanke på att ungrarna ansågs rätt länge som föregångare i den moderna utvecklingen med revolutionerande tankar inom vetenskap, musik (Bartók), filmproduktion (Karda) etc. Världskongressen om medvetand och helhetssyn i Stockholm i maj 2011 borde hylla dessa ungerska pionjärer.
Samma lärare
Kärnfysiken, kvantfysiken, laserteknologin och IT-epoken vimlar nämligen av ungerska världsnamn. Idel begåvade innovatörer och forskare, varav flera har belönats med Nobelpris - efter flykten från Hitlers nazistiska välde i Europa och mognadsprocessen i USA eller i Storbritannien. Ja, de flesta av dem var ungerska judar, men de betraktade sig själva som ungrare. 
Det märkliga är i sammanhanget att alla dessa udda talanger gick i samma läroverk, Evangélikus Gimnázium vid Fasor i Budapest, och undervisades av samma lärare i matematik - László Rátz. 
- Han var den perfekte läraren, som utan extra betalning gav oss privatlektioner på kvällarna. Magister Rátz var en passionerad yrkesman, som kunde stimulera oss till stordåd, sade eleven Eugen Wigner (1902-1995) efter att ha tagit emot Nobelpriset 1963.
Hänsyn till medvetandet
Wigner, som var matematiker och fysiker, lade grunden för teorin om symmetrier i kvantmekaniken. Dessutom kartlade han atomkärnans strukturer. Och trots att han som Silent Genius jämfördes med den utåtriktade mediefavoriten Albert Einstein fortsatte Wigner att hylla sin mattelärare Rátz, vars porträtt alltid fick en hedersplats i hans arbetsrum.
Efter pensioneringen ägnade sig Wigner åt filosofi och som före detta kvantfysiker blev han fascinerad av Vedanta, hinduismens filosofiska skrifter. I synnerhet Vedantas idéer om universum som ett enat övergripande medvetande. Det var då han fastslog att "det är inte möjligt att formulera lagar (av kvantteorin) på ett konsekvent sätt utan att ta hänsyn till medvetandet!”
Starka humkanteknologiska mentorer
Wigner var starkt påverkad av sina mentorer Michael Polanyi (1891-1976) och John von Neumann (1903-1957).
Polanyi, som betraktades som ett ungersk-brittisk universalgeni, var läkare som doktorerade i fysikalisk kemi, vilket han kombinerade med ekonomi och filosofi. Han blev till sist professor i samhällsvetenskap i Manchester.
Han ansåg, liksom Vedanta, att ”absolut objektivitet är en illusion, att kunskap är personlig, individuell och som sådan bygger den ofta på felaktiga antaganden och att vi inte är skilda från universum.”
Von Neumann, Wigners klasskamrat och Rátz-elev i Budapest, var t.o.m. mångsidigare än Polanyi. Hans breda kunskapsspektrum kan sammanfattas så här: Mängdlära, funktionell analys, kvantmekanik, ergoteori, kontinuerlig geometri, ekonomi, spelteori, hydrodynamik, statistik, numerisk analys och datavetenskap. Han betraktades som en av de mest betydelsefulla matematikerna i modern historia.
Mest känd blev han dock för vardagsmänniskan för att vara den som introducerade det första datorminneprogrammet. Samtidigt lanserade von Neumann en datorarkitektur, som faktiskt är grunden för den uppbyggnad av datorer, som har varit standard sedan 1940 talet. Först nu på 2000-talet börjar man förändra hans arkitektur.
John von Neumann ansåg att matematiken var en humanistisk kulturgren och följaktligen kände han sig hemma även i litteraturen, konsten och musiken. Han kunde den ungerska litteraturen utan och innan. Antikens författare citerade han på grekiska, Voltaire återgav han på franska, Heine på tyska och Dickens mest kända verk kunde han utantill på engelska. Denna mellaneuropeiska allmänbildning präglade varje elev, som tog studenten på Evangelikus Gimnázium i Budapest.
Det kalla kriget
Edward Teller (1906-2003), känd som ”vätebombens fader” och pådrivare av det omdiskuterade ”Star Wars” under president Ronald Reagan, spelade som en konsertpianist och underhöll forskareliten på nätterna i samband med Manhattan-projektet i Los Alamos, där atombomben forskades fram och där alla ungerskjudiska Rátz-elever var samlade som naturaliserade USA-medborgare.
Två av dem, Teller och von Neumann, blev med tiden ”det kalla krigets” främsta banerförare. Teller vittnade till och med mot Manhattan-projektets chef Robert Oppenheimer i McCarthys beryktade häxjakt på misstänkta kommunistiska sympatisörer.
Både Teller och von Neumann blev av olika orsaker rullstolsbundna med åren och kom att vara inspirationskällan till den krigshetsande filmfiguren Dr Strangelove. 
Till sist var det likväl en Rátz-elev Leo Szilárd (1898-1964), som räddade de ungerska snillens befläckade rykte. Visserligen utvecklade Szilárd den nukleära kedjereaktionen 1933 och tog patent, tillsammans Enerco Ferni, på idén om kärnreaktorn. Men han förstod också tidigare än andra att atomklyvningen kunde resultera i atombomb. Han hade även information om att Hitlers Tyskland var på väg att göra detta förödande mirakelvapen. Varpå Szilárd tillsammans med Wigner övertalade Albert Einstein att skriva ett brev till president Franklin D Roosevelt och uppmärksamma honom på denna fara, vilket till sist ledde fram till Manhattan-projektet.
Szilárd var dock under hela forskningsperioden emot att atombomben skulle fällas under andra världskriget. Han ville i stället att provsprängningen skulle demonstreras för Tysklands och Japans krigsledning och få dem att inse bombens katastrofala effekter.
Det blev inte så.
USA bombade ändå och utplånade Hiroshima och Nagasaki med en global ångest som följd. Efter kriget fortsatte Szilárd att övertyga president Truman och presidenterna efter honom att stoppa spridningen av kärnvapen. Han försökte förgäves bli rådgivare åt president Kennedy för fred och nedrustning. I sin förtvivlan grundade han, i samverkan med Albert Einstein och Josef Rotblad, Pugwash-rörelsen, en fredsrörelse som sedan dess har arbetat för att vetenskapsmän ska ta moraliskt ansvar för sina innovationer, Rörelsen belönades med Nobels fredspris 1995.
Gick sin egen väg
Under tiden gick en ungerskbrittisk elektroingenjör Dennis Gábor (1900-1979) sin egen väg och uppfann holografin, den tredimensionella fotografin med hjälp av laser. För den insatsen, som endast var ett av Gábors 100 patent, fick han Nobelpriset 1971.
Utan att ana det satte Gábor fart på ett nytt gigantiskt vetenskapligt område, där forskarna hävdar att universum i sin helhet är ett kolossalt hologram och att även människohjärnan är holografisk.
Det är beklagligt att dagens Ungern begränsar sig i en ultranationalistisk sfär.
Imi Markos