Svenskar före sin tid
Swedenborg och von Linné var
före sin tid i helhetstänkande
I oktober 2010 arrangerade kunskapsnätverket Kreaprenör en internationell konferens om "Om vår nya verklighet" och under första veckan i maj 2011 hölls en världskongress om medvetande och helhetstänkande i Stockholm, där flera av världens ledande forskare försöker bevisa medvetandets existens för en tvivlande skara åhörare. Ja, de sekulariserade svenskarna, som bejakar den reduktionistiska vetenskapen är misstänksamma mot helhetssyn, präglad av ett obevisbart medvetande.
Märkligt!
Med tanke på att Sverige är faktiskt ett föregångsland i allsidigt eller tvärvetenskapligt tänkande. I varje fall i det moderna Europa efter renässansen.
Emanuel Swedenborg (1688-1772) var till exempel en värdig efterträdare till antikens greker, som med Pythagoras i spetsen demonstrerade en ofattbar mångsidighet. "Sweden has their Sweden-borg", skulle man kunna säga med en amerikansk "one liner". Men vi svenskar känner inte ens till hur känd Swedenborg är utromlands och hur vi skulle kunna dra nytta av hans berömmelse i en tid där mystiken åter är i ropet.
Pythagoras var ju inte bara matematiker utan också filosof med starkt inslag av religion och ekologi, som i viss mån följs av dagens veganer. Swedenborg var också en både-och-personlighet, dvs både ingenjör och teolog med fallenhet för det mystiska.
Swedenborg var uppfinnare och naturvetare vid Uppsala Universitet i början av sin karriär. Han var även engagerad i frågor som rörde geometri, kemi och metallurgi. Ett tag utgav han tidsskriften Daedalus Hyperboreus, där han publicerade skisser på sina uppfinningar - ubåt, ångmaskin, flygmaskin och slusskonstruktioner.
Så småningom var han faktiskt med att förverkliga en slussled i Trollhättan och en torrdocka i Karlskrona, när han samarbetade med ”den svenska ingenjörskonstens fader” Christoffer Polhem (1661-1751) i Stockholms Bergskollegium. En föregångare till dagens KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, grundad 1827, vars emblem stoltserar med orden Vetenskap och Konst.
När Swedenborg fyllde 56 år inledde han sin andliga fas och i fortsättningen ägnade han sig enbart åt bibeltolkning, Han ansågs vara en lidelsefull teosof, teolog och kristen mystiker, som hade gudomliga visioner och drömmar.
Den logiska majoriteten av den svenska intellektuella eliten, ledd av författaren Johan Henrik Kellgren, betraktade Swedenborg som ”en fåne” - trots att hans böcker, till exempel ”Himmel och Helvete”, inspirerade sådana storheter som William Blake, Strindberg, Baudelaire, Balzac, Yeats, Borges och Carl Jung. I den anglosaxiska kultursfären räknas Swedenborg till giganterna.
"Den seende inte kung....."
I sitt eget land, Sverige, blev Swedenborg aldrig någon profet.
Tvärtom.
Mot slutet av sitt liv ställdes han till och med inför rätta för kätteri. Hans teologiska tolkningar ansågs vara olämpliga för undervisning i skolorna eftersom de stred mot den etablerade kristna dogmerna. Bland annat avvisade han Treenigheten i papisternas klassiska härtappning.
Swedenborg bekräftar att "i de blindas rike är den seende inte kung, utan sitter inne för hallucinationer".
Ytterligare en gigant
Sent omsider, dvs i början av 1900-talet, efter det att hans kvarlevor hade hämtats från London, blev Swedenborg ändå gravsatt i Uppsala Domkyrka - intressant nog endast några meter från den plats, där Sveriges andre mångsidige och vetenskaplige gigant Carl von Linné (1707-1778) ligger begraven.
Det står botanist, zoolog, läkare, geolog och pedagog i von Linnés CV. Därtill räknades han också som den moderna taxonomins och ekologins fader. Just det, han tänkte redan då holistiskt.
Han studerade i Lund och liksom Swedenborg även i Uppsala, men också i Amsterdam. Under sina många studieresor skrev han boken Systema Naturae. Därmed lade han grunden för den moderna nomenklaturen inom biologin och den moderna systematiken, som grupperar växter och djur. Inte nog med det! Han behärskade även konsten att analysera olika bergarters innehåll av mineral och metaller. Dessutom var han en av grundarna till iktyologin, klassificeringen av fiskar.
"Uppfann" Homo Sapiens
Lägg därtill att Linnés reseskildringar anses vara litterära mästerverk. Och det var von Linné, som döpte människorasen till Homo Sapiens och därmed fick den tvåbenta, upprättgående och tänkande varelsen en vetenskaplig artidentitet. 
Ingen enskild person har satt större prägel på den biologiska systematiken än Linné. Som ”Blomsterkung” är han den mest kände av alla svenskar. En global storhet, vars anda än idag genomsyrar hela Sveriges mentalitet. Svenskarna är naturfrälsta. Här samtalar människorna om växter och blommor som italienarna om sina operor och brasilianerna om fotboll.
I fredens tjänst
Sverige står dock inte enbart i naturens tjänst. Att städja freden är ytterligare en helig plikt för detta folk, som en gång i tiden var involverat i det 30-åriga kriget och dessförinnan i vikingarnas fruktade härjningar. Men sedan 1815 har Sverige inte deltagit i något krig. I gengäld har landet haft flera ”fredsapostlar”, som verkat för varaktig fred i världen.
En av de främste är den svenska kyrkans världsberömde ärkebiskop Nathan Söderblom (1866-1931), som erhöll Nobels fredspris 1930. Han valdes 1914 till ärkebiskop, nästan samtidigt med utbrottet av det första världskriget och de blodiga händelserna påverkade honom så starkt att han enbart fokuserade på globalt fredsarbete (ekumenik) i resten av sitt liv.
Hans dröm var att åstadkomma fred mellan de kristna kyrkorna i världen. Därför arrangerade han ett kristet ekumeniskt möte 1925 i Stockholm, där alla kristna kyrkor ställde upp utom den romersk katolska. Nathan Söderblom upplevde påvens ”NEJ” som ett misslyckande, men Nobelkommittén i Norge tyckte att själva initiativet var värt ett Nobelpris.
Till detta bidrog Nathan Söderbloms öppna syn även mot andra religioner. Redan år 1901 doktorerade han i Mazdamism efter att i flera år har studerat Avesta, den persiska religionens zoroastriska skrift - ja, han talade utmärkt farsi, det persiska språket. (Persien, dagens Iran, är numera ett islamiskt stat och de flesta iranier ber till Allah i stället för Aura Mazda).
Mental världsfred
Den vidsynte Nathan Söderblom var medlem både i Svenska Akademin (1921) och Kungliga Vetenskapsakademin (1923).
Han hade säkert välsignat den ovan nämnda Världskongressen i Stockholm, som har ambitionen att skapa en total helhetssyn så att inte bara religioner utan också naturvetenskapens alla grenar förenas… 
Målet för denna önskedröm är mental världsfred! Och Nathan Söderblom sitter tillsammans med sina landsmän Raoul Wallenberg (1912-1947), Folke Bernadotte (1895-1948) och Dag Hammarskjöld (1905-1961) och ler i himmeln. Dessa tre offrade som bekant sina liv för freden.
Imi Markos