KINA-brev 5
Kinesiska brobyggare erövrar världen
Shanghai förbereder sig med engelska texter inför World Expo 2010
”Här finns plats för två människol!”
Vår kinesiska guide ”Ida” hos SVENSK-KINESISKA RESEBYRÅN talade hygglig svenska, även om hon ibland använde felaktiga ord. Till exempel ”människol” i stället för ”personer” som i meningen ovan. Och naturligtvis förväxlade hon då och då - på ett charmerande sätt - bokstäverna ”r” och ”l”.
”Ida” (= hennes nordiska namn) har studerat svenska dels i Sverige, dels på Pekings universitet. Hon är en av 100 000 professionella turistguider, som numera årligen utexamineras från olika college och universitet i Kina. Och de behövs!
Shanghais shoppinggata underhåller shopparna med storbilds-TV.
År 2010, två år efter OS i Peking, ska World Expo äga rum i Shanghai. Och då förväntas 64 miljoner utländska turister komma till Kina. Därmed skulle Kina rankas som världens tredje turistland. Men kineserna siktar högre. De vill bli nummer 1 år 2020!
Med hjälp av kunskap. Att bilda kunskap är en moralisk skyldighet för kineser. Det krävs nämligen kunskap för att bli en genuin människa, hävdar den kinesiska filosofin.
De marscherar redan i kunskapssamhället
Med Kinas enorma satsning på utbildning, särskilt inom elektrotekniska områdena, har antalet högre utbildningsplatser ökat med 350 procent under de senaste fem åren. Lägg därtill att de gångna 20 åren har ca 600 000 kineser studerat vid utländska universitet. De flesta i USA, där de genomgående får toppbetyg. De kallas också ”whiz kids” av amerikanska studenter. Och USA fruktar att Kina kommer att utklassa väst i de kunskaper, som ska prägla morgondagen.
Visserligen är kineserna rent fysiskt kvar i industrisamhället och producerar lönsamt för väst, men synen bedrar. Mentalt marscherar de redan långt framme i kunskapssamhället.
Under tiden försöker vi västerlandet med Sverige i spetsen ”stoppa marschen”. Vi vill till varje pris bevara gårdagen och dess fördelar; folkhemmets blomstring. Samtidigt avstår allt fler ungdomar i Sverige från högre utbildning. I år (2006) är minskningen cirka 9 procent. Och man talar om en 20-procentig arbetslöshet bland unga akademiker…
Om man dessutom betänker att varje högutbildad kinesisk hjärna fungerar nästan lika snabbt som en dator – tack vare den kinesiska skriften, ideogrammet. I motsats till oss tänker kineser i realtid. Och hela tiden testas deras kreativitet, eftersom nästan varje tecken signalerar två begrepp. De har till exempel samma tecken för ”kris” och ”möjlighet”.
Snedvrider vi den verkliga hotbilden?
Stopp ett tag! En politisk korrekt artikel kan inte acceptera 50 raders skönmålning av en kommunistisk diktatur.
Visserligen har det kinesiska kommunistpartiet tagit på sig en skräddarsydd liberal kostym i stället för den tråkiga Mao-uniformen. Men en sann demokrat får inte falla i farstun för ett sådant ytligt knep. Alltså, orättvisorna och missbruken måste betonas mer än framstegen, anser många.
”Slavarbete” i fabriker, hälsofarliga arbetsmiljöer, förföljelse av oliktänkande, tortyr i fängelserna, offentliga avrättningar, skum handel med människoorgan, nedsmutsning av luft och vatten. Sådant och mer därtill får inte tigas ihjäl.
Men frågan är om vi inte snedvrider verkligheten med alltför stark betoning av negativa fakta. I vårt medvetande blir då Kinas enorma styrka undervärderad. Och vi märker inte ens att landets negativa och positiva fakta ofta kolliderar med varandra. Utan att vi checkar och granskar dem. I stället invaggar vi oss i en självgod demokratisk sömn.
Ta mobiltelefonen som exempel
450 miljoner mobiltelefoner borde vara en tankeställare för oss.
”Ida”, vår guide, satt i bussen och fixade, dubbelkollade allting via mobiltelefon; luncher, middagar, fabriksbesök, teaterföreställningar osv. Allting funkade perfekt. Utan några förseningar. Inga onödiga väntetider någonstans.
”Ida” tillhör de 450 miljoner kineser, som för närvarande kan kommunicera via mobiltelefon. Det betyder att var tredje kines i dag äger en mobiltelefon. Även ”slavarbetarna” är inkluderade i denna statistik. Plus var tredje tibetan.
Kina har alltså tagit ett språng förbi utvecklingsstadiet med vanlig telefoni och gått direkt till en mobil och friare kommunikationsform. Men det betyder också att det är nästan omöjligt att kontrollera vanligt folk idag.
Lenovo – ett varumärke att räkna med
Allt fler kineser, cirka 160 miljoner, ringer med inhemska mobilmärken. Bland annat på Lenovo, datorjätten som numera inte bara äger IBMs PC-division utan också utmanar Sony Ericsson på mobiltelefonmarknaden.
- Just nu har vi 7,1 procent av den kinesiska mobilmarknaden och har passerat både Sony Ericsson (5,3 %) och vår inhemska konkurrent Ningbo Bird (6,6 %). Årets mål är 10 procent. Och nästa år ska vi lansera Lenovos mobiltelefoner utanför Kina, berättar Liu Zhijun, chef för Lenovo Mobil, i CCTV 9, Kinas engelskspråkiga kanal.
I samma program intervjuades även Peter Liu, vd för W.I. Harper Group, som är Kinas främsta ”brobyggare”. Denne kinesamerikan anser att Kina bör skaffa sig egna varumärken, framförallt inom högteknologi, i stället för att enbart vara underleverantör till utländska varumärken.
Lenovo annonserar redan i Sverige och lockar till sig läsare
med brasse-stjärnan Ronaldinho.
Unikt och okänt samarbete över gränserna
Det var Peter Liu som kläckte iden Lenovo och skissade på dess förverkligande.
- När jag i mitten av 1980-talet presenterade projektet i olika sammanhang blev alla entusiastiska. Främst Liu Chuanzi på kinesiska vetenskapsakademin. Kinesiska riskkapitalister i USA, på Taiwan och på fastlandet ville investera i det. Och då var det bara att tuta och köra. Liu Chuanzi blev företagets första chef. Idag är Lenovo en succé”, berättar Peter Liu.
Lenovo köpte förra året IBMs PC-division, blev världstrea på PC-marknaden och etta i Kina. Tack vare William Amelio, Dells före detta Asien-chef, som Peter Liu lyckades värva till Lenovos vd-stol. Företagets bärbara dator marknadsförs redan i Sverige – med fotbollsgiganten Ronaldinho som dragplåster.
Dessutom blir Lenovo en av huvudsponsorerna till Peking-OS 2008. Det kostar cirka 40 miljoner dollar, men i gengäld blir Lenovo kändis i hela världen. Företagets logo kommer att TV-exponeras överallt under två veckor.
Observera att Peter Liu inte har något problem med att bygga fredliga broar mellan länder, som på det politiska planet inte är helt överens med varandra. Hans bropelare finns i Peking, Taipei, San Francisco och New York. Han är också en av grundarna till Taipei Venture Capital Association.
De liberala (!) kommunisterna bestämmer
Officiellt är förhållandet mellan Fastlandskina och Taiwan är mycket i kyligt, men inofficiellt är det extremt hett. I det civila, ekonomiska livet är det inte presidenterna Hu Jintao (Kina), Chen Shuibian (Taiwan) och Bush (USA), som styr, utan Peter Liu & Co. De har mer eller mindre fått fria händer att agera…
- Idag är det lättast att göra affärer i Kina. Här är det faktiskt mindre krångligt att starta företag än i USA, förklarar Peter Liu, född i Peking, uppväxt på Taiwan och utbildad vid University of California i Berkeley.
Annars räknas han tillsammans med Bill Gates till den lilla skaran, som den slovenske filosofen Slavoj Zizek har döpt till de ”liberala kommunisterna”. De som vill tjäna pengar för att förändra och förbättra världen.
Besöket hos Bill Gates, Microsoft, kom till exempel före Vita huset då den kinesiska presidenten Hu Jintao gästade USA för en tid sedan. Kina vill gå om USA även i användandet av hemdatorer. När gäller hushållsapparater som TV och kylskåp har Kina passerat USA redan år 2000. Visserligen jämför vi då 1,3 miljarder invånare i Kina med 297 miljoner i USA, men ändå….......
Kvantfysiker ”bovarna” i dramat
Bill Gates skänkte motsvarande 175 miljarder kronor till välgörenhet 2004. Peter Liu leder i sin tur en kommitté med 100 kinesiska direktörer, som ligger bakom stödorganisation China Walden Fund. Bidraget är 1-3 miljarder kronor per direktör.
Kruxet är att de först måste tjäna pengar, innan de kan ge bort och lösa problem, som bl.a beror på globaliseringens negativa effekter. Visserligen har de utnyttjat globaliseringen, men de har inte skapat själva processen.
Det är kvantfysikens forskare, som är ”bovarna” i dramat. Det är deras innovationer som har automatiserat och datoriserat produktionen och därmed bäddat för arbetslösheten. Framförallt inom den västerländska industrisfären. För närvarande ersätter Kina dessa förlorade jobb med stora mänskliga uppoffringar.
Peter Liu & Co solidariserar sig emellertid med denna utvecklings offer. Inte minst i Peking med omnejd.
- Min familj har anor i Peking sedan sju generationer tillbaka. Det är min plikt att göra en insats”, säger Peter Liu i TV.
Kinesiska muren börjar likna Kiviks marknad
Tyvärr får alla dessa ”liberala kommunister” ibland härja alltför fritt i dagens Kina. Det kunde vi själva konstatera, när vi anlände till den kinesiska muren och hälsades välkomna av Ted Gärdestads sånger, som dånade från en av lockbutikens högtalare vid den kända Badaling-uppgången.
Här kunde vi efter promenaden och ”klättringen” på muren få köpa märkeskläder (bl.a Canada Goose och Peak Performance) till starkt reducerade priser.
Kring Badaling har det vuxit upp butiker, kiosker, uthyrningsställen för militärrockar, hotell, restauranger, nöjesanläggningar, fiskdammar, linbanor och allsköns marknadsgyckel.
I murens närhet såg vi t.ex ett minitivoli, som lockade med häst- och kamelridning. Det gick en privat trappa ner till detta tingel-tangel, som försöker konkurrera med en av världens främsta turistattraktioner - den kinesiska muren. Ett av världens sju underverk, hela 670 mil lång. Vi var tvungna att forcera en hord av påträngande och gapiga souvenirförsäljare vid varje vakttorn.
Engelsk martonlöpare räddar muren
Denna sektion av muren har hittills varit uthyrd till Badaling Tourism Development Co, som finansieras av ett utländskt konsultföretag. Och vi insåg att den engelske maratonlöparen, geologen och geografen William Lindesay har rätt i sin kritik.
Han har gjort det till sin livsuppgift att skydda kinesiska muren från massturismens avigsidor. Och han har krävt att världens största friluftmuseum måste få en ansvarsfull intendent.
Lindesay, som sedan 15 år tillbaka bor i Peking, har intensivt uppvaktat Pekings stads antikvarieämbete för att stoppa den osmakliga exploateringen av muren. Och hör och häpna, han har lyckats! I samband med vår hemresa meddelade Pekings stadsfullmäktige att den kinesiska staten övertar nu murens skötsel.
I vissa sammanhang är staten faktiskt en bättre förvaltare än det privata näringslivet. Staten har makt att se till att lagar efterlevs. Det finns faktiskt lagar om murens skydd. Men hittills har ingen brytt sig om dem. Utom Lindesay!
Nästa Kina-brev handlar om ”Hur kineser kan vara så lydiga och disciplinerade i offentligt sammanhang, men samtidigt så öppna och fria i det civila livet?
Imi Markos
Huvudredaktör i Kreaprenör®