Tidningsdrottningen
Amelia Adamo |
Med sin EQ hittade hon alltså ”Det Magiska Tomrum”, som uppstod mellan två etablerade målgrupper, unga under 25 och gamla över 50 - mellan hetsiga poptidningar och mossiga familjetidningar.
Magin
De som är bevandrade i den nya ekonomin vet naturligtivs att Amelia möter tidsandan genom att komprimera tiden, gårdagen med morgondagen.
Vilket också är tidningen amelias magi och succéformel.
Specialnumret Brud & Bröllop i februari 2000 var t ex ingen tillfällighet. Det våras ju för äktenskapet och monogamin. Oavsett vad kulturelitens radikaler tycker och tänker. De föraktar förstås de nygamla “rosa” trender som amelias läsare faller för. Amelia själv tycker precis tvärtom och har förstått att på alla sätt känna in sin målgrupps olika behov och svängningar.
Trots att hon själv har tillhört de som tyckte att 1968-rörelsen var livet och matat sina ungar med linsgryta, hellre än att lära dem konservativa idéer som evig trohet och manér som bordsplacering och fiskbestickens position.
- Man måste älska sina läsare. Dela deras värderingar och smak, säger hon, Jag har en medfödd känsla för vad som ligger i tiden. För det mesta är jag aningens före. Precis lagom före för att inte bli missförstådd.
Dessutom lägger jag stor vikt vid att lyssna till läsarna och deras tankar om vad som fattas i tidningen.
När redaktionen började bli nerringd av unga läsare som efterlyste vett och etikett, var Amelia tvungen att ta dem på allvar. Det var nämligen hennes egen generations barn som hunnit bli trötta på sin barndoms “proggiga” föräldrar. Nu ville de ha tillbaka traditionerna som de blivit bestulna på.
- Tiden för den vita klänningens entré var mogen, menar Amelia.
Redaktör Adamo vet att morgondagens IT-laddade samhälle åter höjer alla immateriella värden till skyarna - om dessa värden kan paketeras och multipliceras. Från gammaldags bröllopsceremoni och pastarecept á là Café Opera till Madonnas provocerande underhållning, Manchester Uniteds bolltrolleri och Amelias sensuella tidning. Och när det gäller sådana immateriella varumärken och upplevelser tenderar värdet att öka (!) ju fler som efterfrågar dem. Det är precis tvärtom när materiella varor slår igenom.
Värderas högt
Observera att amelia , som bara har sex år på nacken, redan köps av närmare 150 000 entusiaster och för en låg kostnad per nummer.
- Vi ville lägga oss lägre än de andra kvinnotidningarna. Även med tanke på
våra läsare, som till största delen är lågavlönade kvinnor inom vård- och servicesektorn, menar Amelia.
Trots det relativt låga priset värderas tidningens målgrupp och innehåll mycket högt av reklamköparna. Tidningen amelia räknas i dag som ett tungt annonsorgan och går med stor vinst.
Den nya ekonomin spelar alltså den klassiska finansteorin ett spratt.
Och garvade styrelsegubbar har svårt att fatta det. Amelia Adamo gör det däremot - rent intuitivt.
- Min intuition, som jag aldrig försöker intellektualisera eller teoretisera, är min bästa rådgivare, erkänner hon.
Irriterad
Omedvetet tacklar hon även vårt digitaliserade tidevarv på rätt sätt.
Hennes väderkorn viskar att denna chipsstyrda tillvaro inte bara förlänger våra hjärnor utan också ger större utrymme för våra känslor - om man nu tar vara på de osynliga krafter, som den nya tiden alstrar.
- Likväl är jag irriterad på den hårt satsande IT-generationen, säger hon. Genom att ägna för mycket tid åt arbete riskerar IT-ungdomarna att bli känslomässiga analfabeter utan nära och intima relationer. Hon fruktar att de dessutom förlorar förmågan till empati.
En egenskap hon värderar högt och som hon automatiskt fick med sig när hon hängde mamma Elda i kjolen hos de fina familjerna. Arbetet som hushållerska blev både moderns tragedi och hennes räddning.
- Efter andra världskrigets slut slängs min mor ut från sina släktingar i Italien, då hon vägrade gifta sig med sin kusin som just blivit änkling. För att ha någonstans att ta vägen, tackar Elda vid 23 års ålder ja till ett jobb som hembiträde hos restaurangägarfamiljen Banchetti. Sonen Alvaro gör henne med barn och för att rädda familjens ansikte avskedas hon snabbt. Av den anledningen föds jag på ett hem för ogifta mödrar i Rom, berättar Amelia.
Eget hem
Tack vare att tre svenska kvinnor går vilse på mödrahemmet, får Elda veta att det finns gott om jobb för hembiträden i det för henne okända landet Sverige. Och med hjälp av sin enda svenska kontakt bereds hon plats i en svensk familj som dessutom talar italienska. Att Amelia och hennes mor kom att bo hos den dåvarande chefredaktören för den Bonnierägda tidningen Hela världen, kan ju tyckas något ödesmättat med tanke på Amelias position idag!
- När mamma träffar Oscar Adamo 1953, öppnas för första gången en liten möjlighet till ett normalt liv med äktenskap och framförallt, ett eget hem.
Men på grund av den stora bostadsbristen i Stockholm får de till en början bara tag på ett inackorderingsrum där inga barn tillåts att bo.
På så vis får den 6-åriga Amelia en subventionerad plats på ett katolskt internat i Stockholm, flickskolan Maria Regina, hos de tyska skolnunnorna. Där blir hon kvar tills hon är elva år. En svår tid som hon tror har präglat henne både på gott och ont.
- Från att ha levt i symbios med min mamma kastades jag plötsligt in i ett sammanhang med en massa för mig okända kollektiva hänsynstaganden.
Men så här i efterskott ser jag hellre vad vistelsen där lärde mig om själva livet. Jag blev ju en överlevare, säger hon.
Familjen återförenas
Om än omedvetet, så slipar Amelia under de åren konstant på sin empatiska förmåga. Men tiden hos de konservativa och rigida nunnorna slutar abrupt i och med att Amelia blev svårt sjuk. Tack vare en förstående doktor, som sätter samband mellan Amelias sjukdom och det hårda internatlivet, får familjen gå före i bostadskön. Familjen Adamo återförenas i en tvårumslägenhet i söderförorten Solberga där Amelia fortsätter sin skolgång i den svenska grundskolan. Även denna förändring bär på stora kontraster till det hon tidigare upplevt. Det fria svenska ungdomslivet och dess liberala syn på sex blir till och med mer intressant efter alla religiösa tabun hos nunnorna.
- Jag satsade allt på kärleken och såg det som livets mening. Och jag ångrar det inte, tvärtom!
Amelia tror istället att hon mognar mycket som människa genom de stora känslostormarna och de många heta förälskelserna.
Trots att Amelia själv skräms av den unga IT-generationens syn på livet, vill tidningen amelia inte vara IT-världens fiende. Istället närmar den sig den nya tiden från ett annat håll. I amelia hittar vi till exempel
en artikel om datorn som tjejens nya sexkonkurrent. Speciellt som mannen ofta förlorar sig i cyberrymden och glömmer bort sin livs levande kvinna. Eller så debatteras “dating” på nätet. I en tredje artikel finner vi amelias webbskola där konsten att göra mjuka och personliga hemsidor med bilder från familjealbumet beskrivs.
- När vi startade amelia , skilde den sig märkbart från andra damtidningar därför att den i första hand gjorde anspråk på att vara en identifikationstidning. Vi vill vara en samtidsspegel och dessutom försöka skildra hela kvinnan ur ett verklighetsperspektiv. Kvinnor ska kunna känna igen sin vardag utan att enbart bli bombarderade med de perfekta måtten och det problemfria livet ur fantasins värld.
Den kosmopolitiska mixen av den italienska sensualiteten, den engelska fräckheten och den tyska exaktheten tilltalar de allt mer internationaliserade svenskorna.
Affärskvinna
|
- Jag tror oftast människor om gott. Det är ytterligare en egenskap som hjälpt mig mycket. Dessutom grubblar jag sällan över vad andra tycker och tänker om mig. Kanske har det funnits folk som velat hindra mig. Men i så fall har jag varit naiv nog att inte märka det!
Förutom det årliga numret av amelia Brud och bröllop , så ger amelias förlag AB även ut andra “one shots”: amelia Vänta Barn , amelia Jul och amelia Kropp och Skönhet. Och även amelia Mat.
I bilagan amelia Chef, som är en samproduktion mellan amelia och tidningen Chef, slår amelia ett slag för psykogeometrin, den idealiska teamblandningen mellan olika personligheter; triangel, cirkel, fyrkant plus andra geometriska figurer.
Genom den artikeln tror vi oss förstå vilken typ av chef Amelia Adamo är. Det mest utmärkande för cirkelchefen är det genuina intresset för andra människor. En lyssnande kommunikatör som snabbt utvecklar empati.
Denna mix i kombination med triangelchefens oräddhet och brinnande engagemang, måste vara några av de ingredienser som gjorde att tidningen Chef valde Amelia till “Årets chef 1997”. Observera att det skedde innan tidningarna började samarbeta om bilagan amelia Chef.
Men nog måste det finnas något att kritisera också? Jo, faktiskt. I boken
“Amelia Adamo - sex recept för framgång ”, Ekerlids förlag, som just kommit ut, beskrivs hennes ledarskapsstil som “munter diktatur”.
Även det överensstämmer med kombinationen cirkel-triangel.
Triangelchefen gillar nämligen inte att ha fel och lämnar ofta andra utanför själva beslutsfattandet. Men cirkeln i henne vill ändå att det hon bestämt ska förankras hos kollegerna. Därmed blir det gjort på ett “finare” sätt än om bara triangeln i henne hade verkat. Några tankegångar vi bara kan spekulera om.
Viktigaste kapital
Ta tidningens redaktion och Amelia Adamos arbetssätt som exempel på bra ledarskap. De olika tidningsnumren planeras inte med ingenjörsmässig noggrannhet som man kanske skulle kunna luras att tro.
- Nej, de olika avdelningarnas ansvariga inklusive jag själv sitter nära varandra i en öppen redaktionslokal. Tidningens själ växer fram i en flytande, kaotisk och ständigt föränderlig process, där jag som ledare och chef försöker vara så tydlig som möjligt och där det är tillåtet att göra fel. Vi försöker göra om, korrigera saker och ting utan att värdera. På det sättet får alla också in fullträffar, menar Amelia.
Hon prioriterar EQ, Emotionalintelligence Quota, som är tidningens och den nya ekonomins viktigaste kapital - även om ekonomerna inte kan redovisa det i bokföringen. Än så länge.
Ta tidningens namn, amelia . Det är typiskt EQ. Ett spännande, personligt, vokalrikt, poetiskt och EQ-laddat namn.
- Så här i efterhand måste jag medge att namnet bara var ett PR-trick - om än ett bra sådant. Det gällde att få marknaden intresserad av en ny damtidning. Jag red på mitt redan kända namn och förstod att min konkreta närvaro i lanseringsögonblicket skulle vara bra för tidningen.
Det här gör hon på ren intuition utan att ägna en tanke åt sina framgångsrika föregångare Valentino (Garavani) eller Madonna (Ciccone) som också profilerar sig med förnamnet. Båda med italiensk näsa för att väcka uppmärksamhet och vårda “Bella Figura”. Liksom hon.
Mirakel
Amelia Adamo profilerar sig som en viljestark och styrande tidningsmakare och hennes image - den förenklade föreställningen om vem hon är i andras ögon - frammanar också bilden av en skicklig mediaguru.
Den verkliga identiteten innehåller så mycket mer. Jaget, bildat av många olika intryckslager, där det viktigaste - enligt henne själv – är det italienska känsloarvet. Trots det förknippas Amelia aldrig med sin invandrarbakgrund.
För själv tänker hon inte i de banorna. Hon är den hon är. Amelia. Och antagligen för att det är så självklart för henne själv, blir det även så för omvärlden.
- Som liten gjorde jag däremot allt för att passa in i det som var svenskt. Jag till och med skämdes för mina föräldrar som skilde sig så från mängden. Men samtidigt var jag själv alltid väldigt synlig. Min mamma uppfostrade mig nämligen i tron på att jag var unik och ett smärre mirakel. Det om något, har gett mig ett mycket gott självförtroende som jag haft glädje av livet igenom.
Amelia Adamo anser att hon till stor del har Italien att tacka för sin framgång, fastän hon sällan hänvisar till det offentligt. Det är därifrån hon har fått sitt individualistiska jag som vågar vara lite “aparte”, som gör att hon bland annat vågar göra bort sig utan att skämmas. Det har hon säkert även med sig i arvet från sin italienska far, som hon först efter 47 år fick verklig kontakt med. Dessförinnan ville han inte veta av henne.
Acceptans
- När jag mötte honom på flygplatsen stod han där som en åldrad playboy med en ros i handen. Vi hade så kul ihop under den korta men intensiva perioden på tre år, innan han blev dålig och dog i cancer.
Amelia var aldrig en protesterare. Hon fann sig i det som var. Som så många andra kvinnor sökte hon acceptans, ville bli älskad och omtyckt. Hennes framgångsklättring har inte varit något medvetet uträknat, utan bygger på att hon träffat rätt människor (rätt män!), varit följsam och haft tur.
Och visst håller hon med om att männen i hennes liv har varit sådana som kunnat föra henne en bit framåt, som haft mer makt, pengar och kunnande än hon själv. Men om det bara handlat om det, hade hon aldrig lyckats med det hon gjort. Det är inte utan svett och tårar som hon har lyckats föra fram en egen vinstgivande tidning! Amelias inre drivkraft att gå vidare, hennes ihärdiga arbetande och den enorma nyfikenheten är livsviktiga framgångskomponenter. Och då inte minst, intresset för andra.
- Människor jag sett upp till har ofta kommit i min väg och och jag har ett flertal gånger följt i deras spår. De gav mig råd - och jag lydde!
Min första stora förälskelse uppmuntrade mig till att studera vidare vilket ledde till en fil kand i sociologi, medan min första man tyckte jag borde bli journalist.
Efter att ha bejakat hans goda råd, erbjöds Amelia det ena jobbet efter det andra, utan att själv aktivt ha sökt dem. Intuitionen har i princip styrt hela hennes liv, utan utstakade vägar och planritningar - checklistan är senare års påfund.
Och journalist blev hon som sagt med besked. 1985 var året då Amelia fick stora journalistpriset efter att ha skapat Aftonbladets storsäljande söndagsbilaga. Samtidigt blev hon stilbildare när det gällde att locka kvinnliga läsare till kvällspressen. Men hon är noga med att inte ta åt sig hela äran själv.
- Det är ofta andra som tänker åt mig. Mina tankar kommer in i bilden först när jag tvingas ta ställning till något specifikt. Så var det exempelvis med mitt biografi.
Utan strategi
Framgångsboken på ett av Bonnierförlagen som skulle kartlägga Amelias managementfilosofi och kunna användas av andra. Till sist tackade hon ja. Just för att det fanns ett högre syfte med den. Bara hon slapp skriva den själv. Istället tände en före detta medarbetare Lisbeth Lundahl på bokidén.
- Efter att ha analyserat sättet jag tagit mig fram på inom tidningsbranschen, insåg vi att jag faktiskt inte hade följt någon speciell strategi. Men Lisbeth kunde inte sluta fascineras av hela min story, så hon bestämde sig ändå för att fullfölja bokplanen. Fast med en annan utgångspunkt.
Istället har Lisbeth Lundahl kartlagt Amelias sätt att tänka och beskrivit hur hon “råkat” bli framgångsrik. Boken är alltså en blandning av en framgångssaga varvat med bra ingredienser, tips och råd som andra förhoppningsvis kan ha nytta av.
- Bokens motto är att allting är möjligt och att det i stort hänger på dig själv. Den är snarare en inspirationsbok än en handbok i framgång, tror Amelia.
Men efter att ha samtalat med Amelia under två och en halv timmars porträttering, kom vi fram till motsatsen! Vi anser att hon trots allt har en managementfilosofi som hon använder sig av rent intuitivt – utan att knappt förstå det själv! Det intuitiva tillsammans med hennes plikttrogenhet och disciplin likt de tyska nunnornas, gör att hon kan skapa den nödvändiga balansen, som ständigt driver henne framåt.
- Jag känner lojalitet och ett stort ansvar gentemot Bonniers. De har trott på mig och satsat 15 miljoner på amelia . Klart att jag vill göra mitt yttersta.
Amelia tror att hennes personliga framgång beror på att hon inte omedelbart handlar - trots att hon kan verka spontan. Istället tar hon hand om sin känsla utan att rusa iväg. Och mycket av det lutherska arvet bär hon faktiskt med sig, men utan “hjälp” av det svenska självförnekandet. Amelia försöker hellre bevara sin mors uppmuntrande attityd som en ledstjärna i livet.
- Men tack vare att jag i mitt arbetsliv nästan alltid tar på mig svårare uppgifter än jag tror mig klara av, hoppas jag kunna förbli ödmjuk, tillägger hon.
Obehaglig
Det stoppar henne dock inte från att granska tillvaron kritiskt. Som den ständigt forskande sociologen vore det konstigt annars. Och inom den nya ekonomin finns det faktiskt saker som skrämmer henne.
- Ekonomismen har tagit struptag på svenskarna, där alla vill bli miljonärer och “hypen” kring IT-utvecklingen fann jag rent obehaglig.
Själv har jag ingen längtan till den världen. Tycker dessutom att datorer är tråkiga. För att inte tala om mycket av materialet på Internet. Rena rama “Kejsarens nya kläder” och nästan ingen vågar ifrågasätta dess kvalitet!
Av den anledningen och några till, håller hon fast vid morgontidningen och dagens eko till frukost. Hon upplyser oss om att tidskrifterna förra året nådde sin absoluta höjdpunkt på över 20 år. Och Amelia tillhör dem som inte tror att Internet kan ersätta det människor får genom den hudnära papperstidningen.
Amelia Adamo och hennes tidning sysslar som sagt med kvinnor, deras relationer och även deras förhållandevis dåliga ekonomi. Kan tidningen fortsättningsvis konkurrera med de snabba medierna som Internet? Hur ska hon få dem att hålla fast vid hennes tidning, när de bland annat via nätet kan få informationen så mycket snabbare?
Mottot
- Just därför måste jag erbjuda dem något som de inte får via nätet. Jag måste ge dem upplevelser som berör på insidan. Sådana som de inte vill vara utan, menar hon.
Hennes motto blir automatiskt: Satsa på och utveckla EQ och EC, Emotional Capital i alla sammanhang! OBS. Varor och produkter konstrueras, slutförs och marknadsförs av män, men 80% av dessa ”prylar” köps av kvinnor. Män, oftast utan EQ, talar till kvinnor, oftast med EQ.
Därför blir kommunikationen dålig.
Amelia med sitt EQ talar däremot till kvinnor med EQ. Det är ett managementrecept, som även män borde följa. Genom att våga satsa på kvinnor som Amelia!
Nu är det dags för dig att ge oss dina kommentarer. Vad anser du om betydelsen av EQ i vårt skapande? Är EQ lika viktig som IQ? Eller viktigare?
Gabriella M Tolsén
Redaktör/research i kunskapsnätverket Kreaprenör®