Den förste Kreaprenören hyllar helheten
|
|
LeoNardo hyllade helheten! I Industrisamhället har vi alldeles för länge hyllat specialisterna, som med ett järngrepp har separerat vetenskap och humaniora. Men en ny tid står för dörren! Tidsandan efterlyser ånyo den borttappade helhetsbilden av tillvaron, perception. Det är därför, som vi nu aktualiserar Leonardo da Vinci!
Vi behöver påminnas om vad han egentligen stod för och vilken nytta vi kan ha av hans idéer idag. Särskilt i det moderna Upplevelsesamhället, The Experience Economy, som vi är på väg in i, och där det åter blir viktigt att korsbefrukta naturvetenskap och humaniora.
Lenonardo da Vinci var på sin tid ensam specialist på ett stort antal områden. Att försöka bli en ny Leonardo i dagens komplexa värld kan dock tyckas omöjligt. Något som kanske gör dig besviken. Som om du föddes in i fel tidsålder?
Men misströsta inte; du har bara tänkt i fel banor! Istället för att vara en kopia av den gamle Leonardo, går det faktiskt att bli "Kreaprenör". En kreativ entreprenör, precis som LeoNardo, med generalistens syn och förståelse för specialistens kunskaper. En som skapar mötesplatser och sammanför vitt skilda specialister.
Den Process-N, N som i LeoNardo, som vi har inlett, syftar till att skapa mötesplatser med stort N med hjälp av dialog mellan olika specialister. På så sätt kan vi få nätverk att fungera som täcker in de kunskaper Leonardo lyckades med ensam!
"Kreaprenören" bejakar nämligen samma helhetssyn på tillvaron som Leonardo en gång gjorde.
För att inspirera dig att tänka som en äkta "Kreaprenör" vill jag här presentera personen Leonardo da Vinci.
Fel samhällsklass
Leonardo da Vinci var "oäkta" son till en framgångsrik medelklass notarie, som under en kort tid hade en förbindelse med en enkel bondkvinna. Att vara född utom äktenskapet behövde inte ha inneburit något större hinder för en framgångsrik karriär inom vare sig dåtidens adel eller bondeklass, trots att han föddes i mitten på 1400-talet.
Men för Leonardo, med rötter i medelklassen var det i högsta grad ett hinder. Där föraktades förbindelser utom äktenskapet och "oäkta" barn blev rejält utfrusna. Leonardo hindrades därför från att få utbildning på universitet och kunde knappast hoppas på något erkänt yrke som läkare eller jurist heller. Det var nämligen helt emot yrkesgillenas regler att bejaka någon med hans bakgrund. Redan här utmanade han den första stora begränsningen i sitt liv och blev autodidakt.
Självklart påverkade den här sortens begränsningar hans inställning till dåtidens samhälle. Och de som har forskat i Leonardos person, menar att han trots lysande studieresultat i en mängd ämnen, aldrig riktigt kom över att han hade berövats en formell univeristetsutbildning.
Oäkta son, som vill förlänga oss
Dessutom fick han aldrig förmånen att få en stabil och traditionell uppfostran i en familj. Leonardos mor tog hand om sin nyfödde Leonardo under den första tiden av hans liv och bodde då med honom hos farföräldrarna. Men när modern började ett nytt äktenskap med en ny man, som inte ville ta sig an en oäkta son, tvingades hon lämna den knappt 3-årige Leonardo hos de farföräldrarna i den lilla byn Vinci>.
På så sätt fick Leonardo en mycket ensam barndom. I grannbyn såg han ofta sin mor på avstånd, tillsammans med hennes nya barn. Något som troligen gav upphov till stor smärta och lade grunden till hans allmänt negativa inställning till kvinnan. Om detta även påverkade hans homosexuella läggning kan vi bara spekulera om.
Individens utanförskap, tillkortakommande och människans begräsningar intog emellertid en central plats i Leonardos tankevärd. Och hela hans verksamhet blev, medvetet eller omedvetet, fokuserad på att eliminera våra sociala och medfödda "svagheter" - våra minimeringar. Han blev fast besluten att "förbättra och förlänga" människan. En fri och skapande varelse, som till och med kunde flyga.
Hans livslånga fascination av fåglar utvecklades med tiden till en bestämd strävan att bemästra konsten att flyga. Leonardo ägnade många år av sitt liv åt att studera fåglarnas kroppar och den mekanism med vars hjälp de höll sig kvar i luften och flög. Denna erfarenhet gjorde honom övertygad om att den mekanik, som gjorde att fåglarna flög, skulle kunna utsträckas till människor med hjälp av rörliga vingar och muskelkraft.
Tyvärr satte tidsåldern käppar i hjulet för att idéerna skulle kunna prövas fullt ut. Det fanns inte tillräckligt med energi för att ge kraft åt en flygmaskin och inte heller någon passande form av infrastruktur.
På samma sätt blev många av hans uppfinningar därför alldeles för utopiska och stannade på pappret. U-båten är ett annat sådant exempel.
Men ändå var hans bemödanden inte förgäves. Många viktiga idéer, som härstammar från hans dröm om att människan skulle kunna flyga, har vi dragit nytta av långt senare.
"Han var som en människa, som vaknade för tidigt, medan det fortfarande var mörkt och alla omkring honom sov", har någon sagt om Leonardo.
Först med teleskopet
Att Leonardo även skulle ha varit den förste i historien som konstruerade ett teleskop, är ett påstående som skapat debatt i mer än hundra år. Men att han var mycket fascinerad av optiska instrument och under sin tid i Rom experimenterade med paraboliska speglar och - hör och häpna - gjorde försök att använda solenergi(!) finns det ingen anledning att betvivla.
Det var under slutet av 1930-talet som forskaren Domenico Argentieri upptäckte en av Leonardos ritningar föreställande ett teleskop. Om Argentieri hade rätt, har Leonardo indirekt faktiskt lagt grunden till hela vårt audiovisuella samhälle!
Argentieri försvarade Leonardo med att hans nästan maniska rädsla för att bli plagierad, gjorde att han sällan slutförde sina uppfinnningar. Han hade nämligen dåliga erfarenheter av detta och kamoflerade sina anteckningar i spegelvänd handskrift och schiffer. Något som tyvärr har försvårat i forskandet kring hans person och länge har gjort bilden av Leonardo ofullständig för eftervärlden.
Grundade anatomin - började som svartkonst
Konsten var för Leonardo bara ett verktyg för forskningarna, som sysselsatte honom under hela hans liv, sökandet efter naturens och den fysikaliska verklighetens lagar. Genom att avbilda människan, började han göra djupgående studier av musklerna och även av människokroppen och hjärnan. Detta ledde honom i sin tur till att i hemlighet utföra riktiga obduktioner, något som på den tiden klassades som svartkonst, men blev grunden för hela anatomin.
Samtidigt med studierna av kroppen började Leonardo se samband mellan levnadssättet och vad vi äter. Det gjorde honom sedemera till vegetarian! Även inställningen till djuren förlikar honom med många av dagens värderingar. Tänk bara hur främmande dessa tankar måste ha varit då!
Leonardo ville som sagt alltid gå på djupet och se längre än vad hans samtid menade var möjligt. Detta förhållningssätt gällde i princip alla områden.
Färg är bara ljusvågor
Som konstnär började han studera ljusets inverkan på motivets färg och form och övergav ungrenässansens precisa konturer för ett suggestivt ljusdunkel. Han beskrev formen i färg istället för i konturer.
Dessutom kom han fram till att färger egentligen bara är ljusvågor (exempelvis den blå himlen vi ser). Med det inledde han högrenässansen i konsten.
Sin konstnärsutbildning fick han i Verrocchios verkstad i Florens under åren 1467-76. Leonardos främsta verk (förutom Mona Lisa!) är "Nattvarden", som målades under denna tid. Under åren 1482-89 var han i första hand krigsingenjör hos Milanohertigen Ludovico Sforza. Men Leonardos konstnärliga produktion blev inte så stor på grund av att de flesta av hans färdiga verk gick förlorade. Därför är det främst hans teckningar, skisser och anteckningar, som kan ge eftervärlden en föreställning om hans begåvning.
McLuhan bekräftar Modell-N
Den numera framlidne mediaprofeten Marshall Mcluhan bekräftar i sin bok "Understandig Media" från 1960-talet helt Leonardos sätt att tänka och agera. McLuhan har satt ord på samma tankar och han analyserade människans önskan att alltid vilja komma längre än det som verkar vara möjligt och att vi egentligen aldrig nöjer oss med våra begränsningar. Människan strävar ständigt mot maximering.
McLuhan menar att varje ny uppfinning eller teknik innebär en utbyggnad, en förlängning, en ympning eller självstympning av våra fysiska kroppar. Sådana utbyggnader kräver i sin tur nya inbördes relationer och nya jämviktslägen mellan de andra organen och kroppsutbyggnaderna.
Vilka av oss tänker på att kläderna är en utbyggnad av vår hud? Eller att hjulet, cykeln och flygplanet är förlängningar av våra ben? Detta var självklart för Leonardo och något han sysslade med under hela sitt verksamma liv. Och för McLuhan (!)
Men det som gör Leonardo så unik, är att han ensam, utan likasinnade och utan en samhällserkänd utbildning, sysslade med att förena konst och vetenskap på oräkneliga plan och inom vitt skilda områden.
Jag kan inte låta bli att undra över hur Leonardos liv hade sett ut, om han hade tillhört adeln av sin egen tid? Vilka andra möjligheter hade då uppenbarat sig för hans begåvning? Vilket erkännande hade han vunnit under sin levnad?
Eller hade hans liv ett förutbestämt öde? Kanske vår tids utveckling hade gått för fort fram om han erkänts tidigare? Låt oss istället spekulera i om Leonardo hade levat idag! Då hade han säkert haft en hel stab av medarbetare, som kunde ha utfört alla de omkringsysslor, som han på sin tid själv tvingades utföra. Allt osynligt extraarbete han utförde, gjorde att han gav intryck av att vara en opålitlig person, som sällan slutförde det han påbörjat. Men egentligen handlade det bara om att han hade för många strängar på sin lyra och ingen orkester att spela med!
Idag går det som sagt inte att kopiera Leonardo. Istället förespråkar vi mobiliseringen av "Kreaprenörer" - personer med generalistens syn och förståelse för specialistens kunskaper. Personer som skapar mötesplatser och sammanför olika specialister. På så sätt vill vi för olika situationer skapa idealtypiska "team", som kan åstadkomma det Leonardo försökte göra ensam! En "Kreaprenör" bejakar samma helhetssyn på tillvaron som Leonardo gjorde och det är också denna livssyn, som återspeglas i Modell-N (= CrossSensor), vår omvärldsmodell för att beskriva vår omvärld genom perception istället för analys.
Efter att du nu har läst om min syn på Leonardo och vikten att återuppväcka hans synsätt idag, skulle det vara intressant att få dina reflektioner och kommentarer.
Gabriella M Tolsén
Redaktör/research i kunskapsnätverket Kreaprenör®