En trillion dollar på Må Bra-affärer

Ja, USAs friska halva - cirka 45 procent av befolkningen - ska inom kort "konsumera" för närmare en trillion dollar i "Wellness-affärer" eller "Må Bra-affärer" på svenska, som med gårdagens terminologi kallas "Må Bra-industrin". Dessa affärer utgör naturligtvis en betydande del av Upplevelseekonomin.

USAs andra halva - cirka 55 procent av befolkningen - får sjukvården ta hand om, eftersom den halvan består av överviktiga eller sjukligt feta och de är cirka 25 procent.

Dessa slutsatser kan man dra när man läser den amerikanske ekonomen Paul Zane Pilzers senaste bok The Next Trillion. Den första trillionen syftar förstås på omsättningen av dagens livsmedel och sjukvård. Den kommande extra trillionen fördubblas antagligen om man utöver USA även tar andra välståndsländer med i kalkylen. Till exempel länderna inom EU, Kanada, Australien och Nya Zeeland.

Må Bra-konceptet

Morgondagens stora affärsmöjligheter, "de magiska tomrummen" finns alltså i "Må Bra-sfären". Förklaring: Man behöver inte vara sjuk för att känna sig sjuk. Och många av västerlänningarna känner sig sjuka. Vanliga orsaker till att de tappar kontrollen över livet är stress och dess följder. Med "Må Bra-konceptet" är chansen stor att de får lusten tillbaka.

"Må Bra-konceptet" utesluter inte någon del i människan. Paul Zane Pilzer menar att "Må Bra-konceptet" uppnås när folk får harmoni mellan kroppen, själen och livet. Och det kräver ansträngningar.

Redan nu omsätter "Må Bra-affärer" cirka 200 miljarder USA-dollar per år. Men hur fungerar "Må-Bra konceptet" år 2010, då omsättningen ökar till en trillion dollar?

Upplevelsesamhället kommer att skräddarsy personliga program för varje individ, som vill må bra. För vissa kan ett program bestå av kurser och gruppaktiviteter. För andra kan upplägget som sagt bli övervägande personlig träning och terapi. Exempel på innehåll i de personliga programmen är förbättrade kostvanor, ökad fysisk aktivitet eller stresshantering.

Varför Må Bra ?

Observera, det är många som känner att livet håller på att rinna ifrån dem. De hör till baby boomers! De är födda mellan 1946 och 1964 - 76 miljoner i USA och en miljard i resten av världen. De utgör faktiskt 30% av USA:s befolkning och kontrollerar över 50% av landets ekonomi. Det är dessa procenttal som garanterar Pilzers trillionomsättning.

Baby boomers medlemmar har sett sina mor- och farföräldrars samt sina föräldrars förtvivlade kamp mot sjukdomssymtom och smärtor med mängder av mediciner och deras plågande biverkningar.

De betraktas som "Homo Liberalis" och de känner sig också ofta sjuka. Men nu har de tröttnat på att vara "sjuka och trötta". Och de letar febrilt efter en säker och "giftfri" väg, som leder till hälsa. Plötsligt har de nått paradigmskiftets vägkorsning, som erbjuder en ny och hoppingivande färdriktning.

Lösningen är att inte bli omständigheternas hjälplösa offer utan istället ta ett stort ansvar för den egna fysiska och mentala hälsan. De växlar helt enkelt från kvantitet till kvalitet. Från tvivelaktiga snabbmål till näringsriktig mat - för att nu ta ett exempel.

Alltså, "Må Bra-konceptet" vänder sig till de som vill få tillbaka livskvalitén. Till de som känner sig utmattade och som hamnat i en återvändsgränd. Till de som känner att de har tappat kontrollen över vad de äter. Till de vars fysiska aktivitet är lika med noll. Och till de, som kanske bara behöver lite nyordning i livet för att komma igen. Somliga behöver helt enkelt skratta lite mer!

Glöm då den klassiska rekommendationen om allmän träning. Satsa i stället på anpassad aktivitet, grad av komplexitet, intensitet, miljö och upplevd känsla. Faktorer som faktiskt har större betydelse för motionärer än för elitidrottare - hur otroligt det än kan låta. Hälsorelaterad träning kräver därför lika stor omsorg för individen som idrottsträning för eliten. Illa vald aktivitet eller intensitet är däremot en säker motivationssänkare.

Varför analys ?

Det är nödvändigt med en "Må Bra-analys", Syftet med den är att samla tillräckligt mycket personliga data och information för att kunna lägga upp ett specifikt program anpassat just till individens fysiska, geografiska, ekonomiska, sociala samt psykiska förutsättningar. De fysiska momenten omfattar såväl mätningar som observationer. Kondition, styrka, kroppssammansättning, blodtryck och balans bör mätas med mycket tillförlitlig utrustning.

Förutom mätningar bör även ingå enkäter av psykologisk karaktär samt en social kartläggningsintervju med en "Må Bra-konsult", som tillsammans med andra specialister sammanställer ett individanpassat åtgärdsprogram.

Rätt gissat, en ny yrkesgrupp kommer att verka i små och trevliga "Må Bra-hem", ofta kopplade till gym, fitness center, skönhetssalonger, hälsobutiker och hälsorestauranger - vid sidan om de stora och traditionella sjukhusen som förhoppningsvis får allt färre patienter... De nya Må Bra-konsulterna blir välutbildade i fysiologi, psykologi och socialpsykologi och framförallt i näringslära, ett ämne som idag knappt berörs i läkarutbildningen. I varje fall i Sverige.

Denna färdriktning mot hälsa kommer även tvinga livsmedelsindustrin till omvälvande förändringar. Vitaminer, mineraler, proteiner och nyttiga fetter kommer att prioriteras i alla sammanhang och balanseras mot de fysiska aktiviteternas förbrukning av energi och andra viktiga ämnen.

Må Bra-kompetens

Med andra ord, "Må Bra-konsulterna" ska ägna sig åt det friska med samma omsorg som läkarna ägnar sig åt de sjuka. Men i motsats till läkare utgår de inte från sjukdom utan från absolut hälsa.

"Må Bra-konsulter" vet att människan får sin energi till arbete när kolhydrater, fett och proteiner bryts ner till mindre beståndsdelar. Genom att äta rätt och träna rätt kan människan utnyttja de olika energikällorna på bästa sätt.

De vet också att energibehovet varierar mellan individer. Det som påverkar variationen är ålder, kön, arv, kroppssammansättning, fysisk aktivitet och intensitet. Följaktligen kan de också räkna ut varje individs basal- och energibehov vid träning.

Människan har ett basalbehov av energi, sedan tillkommer energibehov för fysisk aktivitet. Basalbehovet är den minsta mängden energi som behövs för att hålla cellerna vid liv, dvs den energi som behövs för att t ex hjärta och lungor ska arbeta. Behovet varierar ganska lite mellan individer med likartad kroppssammansättning. Den största skillnaden i energibehov beror på fysisk aktivitet.

Ronnie Gardiner hjälper Stroke-drabbade.



Man behöver inte vara en Einstein för att förstå att Pilzers kalkyl på en trillion dollar är korrekt. "Må Bra-affärerna" täcker ju ett jätteområde med otaliga "magiska tomrum".

Välutbildade konsulter och kunder

I framtiden blir inte bara "Må Bra-konsulter" välutbildade, utan också deras friska "kunder" (vi kan näppeligen kalla dem patienter). En "kund" eller Homo Liberalis, som vill må bra, vet till exempel att energiåtgången hos människan mäts på olika sätt.

Den enklaste metoden är att samla in uppgifter om en persons aktivitet under en dag. Därefter avläser man energiåtgången för varje aktivitet, adderar detta och får på så sätt fram energiåtgången under en dag. Med den här metoden kan vi uppskatta behovet av energi. En annan metod är att mäta syrgaskonsumtionen. Syrgaskonsumtionen är kopplad till energiomsättningen. En tredje metod baseras på att all energi kroppen utnyttjar omvandlas till arbete och värme. Genom att mäta dessa kan mängden förbrukad energi mätas.

Denna kundutbildning ska förhoppningsvis börja i grundskolan kring 2010. Därmed också sagt att Upplevelsesamhället inte är något ytligt fenomen utan kräver djupa kunskaper av sina "Må Bra-människor".

Vi förutsätter att elever som vill njuta av friskhet kan rabbla upp som rinnande vatten följande fakta:

Den mat människan äter består av kolhydrat, fett, protein, vitaminer, mineralämnen och vatten. De tre förstnämnda ger energi. Vid förbränningen ger;1g kolhydrat, 1g protein och 1g fett.

Kolhydraterna är den billigaste energikällan. Livsmedel med högt fettinnehåll är energitäta, de ger mycket energi per 100g. Proteinrika livsmedel är ofta dyra varför proteinet blir en dyr energikälla.

Ja, Upplevelsesamhällets elever kan till och med ange "GI" = GlykemisktIndex och förklara att GlykemisktIndex är ett mått på hur mycket av det anabola hormonet insulin som kroppen kommer att frisätta när man äter vissa livsmedel.

Det låter kanske komplicerat och upplevelsedödande men kunskapen ovan markerar bestämt att Upplevelsesamhället är mycket mer än media, events, rockmusik och delikatessmat. Det gäller att Må Bra helt enkelt. Och det är en satsning, som är värd en trillion dollar.

Så långt om Den Sunda Kroppen. Men hur blir det med Den Sunda Själen i den, Mr Pilzer? Kan den värderas i pengar?

Kommentera gärna denna artikel om hur trillioner kommer att läggas på Må Bra-konceptet.

Imi Markos
Chefredaktör i kunskapsnätverket Kreaprenör®