Kulturskillnader i norr och söder
Upplever nordbor saker och ting annorlunda än sydlänningar? Ett drama på liv och död för sydlänningar upplevs som djurplågeri av nordbor. Med andra ord, olika kulturer upplever saker och ting på olika sätt. Något för kommunikatörer och marknadsförare att tänka på.
Självklart, säger Bernard Coda, en av experterna i Relation Marketing. Han motsäger andra experter i samma ämne och hävdar att upplevelser är i högsta grad beroende av den kultur, som individen tillhör. En positiv upplevelse i Sydeuropa kan mycket väl bli negativ i USA och Nordeuropa. Tjurfäktningen är det mest talande exemplet. Den upplevs som ett färgstarkt och symboliskt drama, den eviga kampen på liv och död i syd medan den uppfattas som cyniskt och blodigt djurplågeri i nord.
Därför betonar Bernard Coda något som han kallar för den latinska approachen till marknadsföring och event marketing. Vi måste ta hänsyn till det. Barockens genombrott i sydeuropa på 1600-talet är det bästa beviset på det latinska sättet att tänka.
Stamtillhörigheten binder
Bernard Coda presenterar också en rad franska, italienska och spanska forskare i marknadsföring som kallar sig för "the Latin School of Societing". Dessa forskare anser att människorna runt Medelhavet är visserligen stora individualister men de samlas gärna i "stammar", som binder dem med starka emotionella band. Band som får uttryck i säregna värderingar, subkulturer och livsvisioner. Följaktligen reagerar och beter sig medelhavsfolket enligt "stamtillhörighetens" smak. Den har minst lika högt värde som den individuella smaken.
Den svenske arkitekten Olle Burell, som fortlöpande analyserar upplevelsens betydelse, håller med Coda och han vill nyansera den ökade individualismen i samhället. Enligt honom är ensam varken stark eller kul. Och han ställer frågan:
- Hur kul är det att vara en individ om man är ensam på en öde ö?
Burell får svar av Tom Hanks i filmen Cast Away. Där spelar Tom en superegoist som genom en flygolycka hamnar just på en öde ö och där ensamheten förvandlar honom. Och efter räddningen blir han en ödmjuk och medkännande social varelse.
Relationsgemenskaper ..........
Det betyder dock inte att "Cast Away-typer", som i mångt och mycket påminner om LeoNardo-modellens "Homo Liberalis", 2000-talets medborgare, söker stora kollektiva sammanslutningar och lösningar. I stället försöker de skapa relationer med likasinnade eftersom de uppfattar samhällets kollektiva krav som stressande och förtryckande. Ja, rent av som ett hot mot självförverkligande.
Därför föredrar många ungdomar idag individuella sporter som surfing, snowboard, klättring och inlines istället för lagsporter som styrs av mäktiga förbund.
Naturligtvis existerar det grupper inom dessa ovannämnda sporter, men i själva upplevelsen, i triumfögonblicket är man ensam. Här pratar man inte om laganda. Här behöver man inget lag för att utöva sporten i fråga. Men likväl vill man ha gemenskap med andra som vill uppleva liknande saker. Till exempel, man drar sig till surfare, som söker den perfekta vågen.
Många experter, bland annat psykologer, betecknar vågryttarnas strävan att gemensamt delta i en upplevelse som kollektivism. Onekligen en malplacerad definition jämfört med de verkliga kollektivistiska rörelserna som religioner, nationer, politiska partier, fackföreningar och förbund.
Vi LeoNardister anser att relationsgemenskap är ett bättre samlingsnamn än kollektivism när man ska beskriva surfarnas upplevelser på vågorna. Och hur de skapar mervärde genom sina uppvisningar. En hel fritidsbransch har vuxit fram i deras släptåg.
........ som förstärker
Alltså, relationer med likasinnade förstärker den individuella upplevelsen! Marknadsförare får inte förväxla den starka kollektiva känslan, som alstras i ett demonstrationståg på första maj med den gemensamma aha-upplevelsen som den perfekta vågen skapar.
Surfare är kulturspecifika. De som vill kommunicera med kulturspecifika samhällen och grupper kan inte slå på stora kollektiva trummor. De måste använda betydligt känsligare sökinstrument. Ett faktum som blir ännu viktigare i en europeisk union och en "Internetbaserad" värld.
Kommunikatörer måste i skapandet av upplevelser ta hänsyn till de olika kulturella faktorerna för att lyckas. Tänk på spansk tjurfäktning och på svenskt snus, italiensk bel canto (insmickrande skönsång) och samisk jojk, grekiska bokstäver som Alfa/Omega och skandinavisk runskrift, provensalska trubadurer och keltiska barder, belgiska valloner och belgiska flamländare etc. För att nu inte tala om hur färger, ljus och material påverkar upplevelsen i olika miljöer.
Tänk efter en stund innan du levererar rödlackerade bilar till Saudi Arabiens "rödheta" miljö, där människorna bara längtar efter "kylande Färger" utomhus.
Regnbågens sex färger dvs rött, orange, gult, grönt, blått och violett står, enligt tidernas kanske främsta färgpsykolog Johann Wolfgang von Goethe, för många djupa upplevelser. Därför hittar du här på LeoNardo-sajten givetvis ytterligare några artiklar som handlar om de betydelsefulla färgupplevelserna.
Peter Markos
Redaktör i kunskapsnätverket Kreaprenör®