Religiös varumärkesvård

En negativ symbol, den tragiska korsfästelsen, är världens mest framgångsrika varumärke.

Den katolska kyrkans marknadsföring under 2000 år är i mångt och mycket konstnärernas triumf. En tankeställare för dagens företag som vill förstärka sina varor och tjänster med upplevelser, event och varumärkesvård.

Låt oss göra en snabb revy över Roms olika "logos" sedan år 0. De första kristna hade en mängd symboler, tecken, som skulle påminna romarna om den nya tron och dess andliga verklighet. De viktigaste symbolerna var den gode herden, "oranten", Kristusmonogrammet, fisken, duvan samt Alfa och Omega.

Den gode herden med fåret på axlarna syftade på Frälsaren och den själ han har räddat.

Oranten var en figur med utsträckta armar i bönegest som symbol för själen som redan lever i Guds frid.

Kristusmonogrammet bestod av två grekiska bokstäver, X (chi) och P (rho), som flätats samman. De är de första två bokstäverna i det grekiska ordet "Christòs", Kristus.

Fisken var en vanlig symbol för Kristus och sammanfattade hela den kristna tron. Fisk heter på grekiska IXTHY (ichty´s). Ställer man bokstäverna lodrätt utgör de ett akrostikon av Iesoùs Christòs Theoù Hyiòs Sotèr = Jesus Kristus Guds Son Frälsare.

Även Duvan, med en olivkvist i näbben, var en symbol för själens frid hos Gud. Liksom Alfa och Omega, den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet. De betydde att Kristus var alltings början och slut.

Färgupplevelsen

Det är med färger, som Vatikanens marknadsförare skapar den rätta atmosfären och upplevelsen kring sina ceremonier, sakrament.

Vitt är symbolen för renhet, helighet och oskuld. När kristna ska döpas och vigas är barnets resp. brudens klädsel vit. Vitt är även "färgen" på de dödas svepning. Som liturgisk "färg" används vitt bland annat på Juldagen, Skärtorsdagen och Påskdagen.

Svart symboliserar förstås sorgen och döden. Liturgiskt används svart på Långfredagen, Botdagen (kan även vara violett) och Domsöndagen (kan även vara violett).

Rött är eldens och blodets, men också kärlekens färg. Rött används liturgiskt till exempel Annandag jul, Pingstdagen, Reformationsdagen och Missionsdagen.

Grönt är vårens och hoppets färg. Kan ibland också vara djävulens färg. Liturgiskt används den bland annat första till sjätte söndagen efter Trettondagen.

Violett representerar ånger, bot och bättring. Färgen används liturgiskt andra till fjärde söndagen i Advent.

Blått är himmelens och havets färg och symbol för det överjordiska, gudomliga, troheten och himlen.

Purpur är symbolen för en konungslig makt och gudomlighet.

Gult är vissnandets färg. Symbol för det onda.

Guld är överjordisk storhet. Används ofta som bakgrund på heliga bilder, men kan även vara ett tecken på prål och yppighet, t ex den "gyllne kalven".

Artistisk helhetsupplevelse

Carbone & Haecket hade nog rätt när de i ett inlägg i Harvard Business Review (1998) angrep Pine & Gilmore, som hade skapat uttrycket Upplevelsesamhället (The Experience Society). De två kritiska ekonomerna ansåg att Upplevelseekonomins ledande "apostlar" har missat en del fundamentala poänger.

Man skapar inte mervärde för konsumenten genom att "banka" in ett antal upplevelser i existerande produkter eller tjänster. I stället bör man skapa en helhetsupplevelse runt hela varumärket. Läs även Lukas Krols och David Nordbergs magisteruppsats 1999 - "Upplevelser och Event Marketing" om du vill veta mer!

Helhetsupplevelser runt hela varumärket! Det är precis vad de kristna alltid gjort runt korset. Liksom judarna runt David-stjärnan, muslimerna runt halvmånen och buddhisterna kring sina Buddha-statyer. En konsekvent inpräntning, som fortfarande (på gott och ont!) påverkar våra liv.

Trons marknadsförare avvisar (med sin respektfulla hantering av både livet och döden) även rädslan för urartning, det vill säga att upplevelseskapande stimulerar hedonistisk konsumtion. Det behöver nämligen inte inträffa om man samarbetar med ansvarsmedvetna konstnärer, som ställer höga krav på etik och moral. För att nu inte tala om glädje och sorg!

Absolut njutning

Självfallet har både näringslivet och konsumenterna lätt att falla för hedonismens mål, att uppnå största möjliga njutning. Men den kristna kyrkans erfarenheter visar att kulturens representanter (konstnärer, författare, kompositörer med flera) har en välgörande förmåga att värna om den goda smaken, vilket många uppfattar som frihetsbegränsande.

Denna omdiskuterade förmåga kommer vi att beskriva i kommande artiklar i LeoNardo-serien. Vi kommer att starta med barocken, som på Vatikanens begäran efterträdde renässansen. Därmed inleddes det västerländska livets största och mest omvälvande "Event Marketing".

Imi Markos
Chefredaktör i kunskapsnätverket Kreaprenör®