Modell gör att fler kan upprepa Sandviks bedrift
|
Det är nämligen med hjälp av de senare, som man bäst kan penetrera de olika sinnesupplevelserna som beskrivs i Modell-N här nedan. Modell-N greppar nämligen över människans "helheter". Modellens horisontalaxel återger i denna nya tappning människans olika "positioner" i sinnevärlden.
Modell-N:s vertikalaxel sammanfattar den moderna, individpräglade (=norrut) och relationsorienterade (=söderut) människan, samtidigt som den positionerar henne med hjälp av den horisontella axeln. På den horisontella axeln västerut beskrivs våra fem sinnens minussida (synens, hörselns, luktens och smakens, känselsinnenas resp det sjätte sinnets, hjärnans och det centrala nervsinnets tillkortakommanden. Österut beskrivs våra sinnens förlängningar resp förbättringar. |
När du studerar Modell-N här ovan, lägg då märke till hur horisontalaxeln tar hänsyn både till människans tillkortakommanden (=västerut) och till hennes förlängning och förkovring (=österut). Positionerna västerut inspirerar till stärkande insatser, som förvandlar minus till plus. Österut i modellen höjs kvalitetsribban till rekordnivåer, så att ett plus blir två plus osv. Uppåt i Modell-N - i nordväst och nordöst - kämpar människan ensam medan hon nerdåt i Modell-N - i sydväst resp i sydost - ingår, alternativt deltar i relationsgemenskaper, tillsammans med andra.
Det magiska tomrummet
Modell-N:s vertikalaxel sammanfattar den individpräglade och relationsorienterade människan i tio parametrar - norrut och söderut. Norrpilen utgår ifrån hälsan, som har central betydelse för människan, och fortsätter med identitet, jämställdhet, inflytande och integritet. Söderpilen utgår från de relationsorienterade värdena som hänsyn (till andra), empati, engagemang, passion och upplevelser (tillsammans med andra människor) som slutmål.
De streckade diagonala linjerna i Modell-N representerar alla tekniska och samhälleliga faktorer. |
För att hitta "Det magiska tomrummet" måste man lägga till Modell- N:s tredje dimension, som på bilden beskrivs med de diagonala, streckade linjerna. De representerar alla tekniska och samhälleliga faktorer så att du kan definiera koordinater i systemet och ta hänsyn till individens "positioner" på horisontalaxeln, som styr perceptionen. Bakom varje definierad koordinat tydliggörs då ett eller flera "magiska tomrum".
Höftkulor och glidytor
Ett exempel på när minus blir plus; En person vars styrsinnen och rörelseförmåga försämrats på grund av utslitna höftkulor får idag sin situation förbättrad, när dessa byts ut och ersätts med stålhöftskulor. Denna nya lösning är resultatet av ett samarbete mellan företaget Sandvik och ortopedisk forskning, och samtidigt ett exempel på hur Sandvik har fyllt "tomrum" mellan hälsa och styrsinnen i enlighet med Modell-N.
Ett annat exempel när ett plus blir två plus; Människan har i alla tider velat förlänga benen och ta sig snabbare fram på alla underlag. Även is. Särskilt när man kämpar med klubba och puck. Sandviks strateger är medvetna om detta. 90% av alla spelare i den amerikanska proffsserien NHL har numera Sandvik-stål i sina skridskor. Gretzky & Co fungerade som rådgivare i diskusson om glidytan. Ja, så stärker man proffsspelarna identitet med hjälp av styrsinnena för balans och leder.
Hjulet var annars bland de första förlängningarna av våra ben. 80% av alla ståltyper, som Sandvik förser 2000-talets bilar med, fanns inte för fem år sedan. Fjädrar i bilbältet, delar i motorer och bromsar m fl. Den kanadensiska mediagurun Marshall McLuhan betraktade bilen som hudens förstärkning - jämte kläder och bostad. Och bilen, den civiliserade människans "tredje hud" påverkar både integriteten och identiteten.
Blodet och huden
Sandviks strateger känner naturligtvis inte till Modell-N, men tänker intuitivt i modellens banor. På så sätt förstärker de till exempel det yttre känselsinnet med knivblad, som skär frukostbrödet, sågar och verktyg, som bearbetar trä och metall, stålkulor som ger kulspetspennor med lyxkvalitet osv.
Och överraskande nog, Sandvik fördjupar sig även i våra inre känselsinnen, som uppfattar blodtryck, blodets syrehalt m.m. och känner tillståndet i vissa organ och smärta. Följaktligen tillverkar Sandvik smala rör på 0,4 millimeter, som används till sprutor (kanyler). På så sätt hittade man "tomrummet" mellan hälsa och de inre känselsinnena.
Med sina rör och trådar, hittade Sandvik även "tomrum", som skapas av flygplan, atomubåtar, oljeplattformar, kärnkraftverk och pannor som förbränner sopor. Hur underligt det än kan tyckas, så har dessa typiska industriprodukter sitt ursprung i sinnevärlden. Huden, som har många olika celler, uppfattar olika saker t ex kyla, värme, strömmande luft, lätt beröring osv. Alltså, vi skyddar huden mot kylan bl.a. med värme, som alstras av olja, kärnkraft och sopor.
Ett gott råd för dig som vill använda Modell-N: Ska du hitta "tomrum" - gå alltid till ursprungskällan i sinnevärlden och närma dig därifrån den egna verksamheten i tiden!!
Bildtext |
Längtansfyllda blickar mot underjorden
Även för hudens förstärkning och individens integritet spelar Sandviks borrstål en avgörande roll. Sandvik Coromant har gett bergborrning en ny dimension - genom att skydda borrstål med tunna lager av titankarbid, titannitrid och aluminiumoxid. Detta borrstål gjorde det möjligt för Kungliga Biblioteket, KB i Stockholm, att växa nedåt och inte uppåt. Istället för två "skyskrapor" i Humlegården byggde man två nya femvåningsmagasin nedåt i berget under det nuvarande biblioteket.
- Dagens Sandvikborrar håller för att borra 300 meter i stöten att jämföra med gårdagens borr, som var slut för omsmidning redan efter 40 cm. För 40 år sedan borrade vi således cirka 20 cm berghål i minuten. På samma tid borrar vi nu 4 meter.
Sandvik har på detta sätt fått japanska samhällsbyggare att kasta längtansfylla blickar mot underjorden. I ett trångt och jordbävningsdrabbat samhälle har man plötsligt sett möjligheter att bygga säkrare lagerplatser och transportvägar nere i berget - och på sikt kanske också kommersiella lokaler, kontor och bostäder.
De nya Sandvikborrarna har också öppnat ett nytt perspektiv för arkitekter och konstnärer, som har mer miljöanpassade visioner när det gäller byggande. Den nya Söderleden i Stockholm och dess tunnelbanestationer är det senaste beviset på hur samhällsplanerare, byggföretag, arkitekter och konstnärer i ett tidigt skede kan samarbeta för att skapa storslagna miljöer. Tack vare borrstålets kunskapsladdade kapacitet.
Sydväxt - renässanstänkande i Stockholmsregionen
Därmed har vi sagt det ännu en gång, nämligen att den som vill göra morgondagens "tomrum magiska" måste samarbeta intimt med kreativa forskare och mångsidiga konstnärer med förmåga att sätta HOMO S@PIENS (vårt nya begrepp för Homo Liberalis) i fokus. Och det kan bara sådana kreatörer och konstnärer göra, vilka behärskar både naturvetenskap och humaniora. Förebild är renässansgeniet Leonardo da Vinci, som även är inspirationskälla för Modell-N.
Vi är givetvis medvetna om att mindre och medelstora företag saknar forskningsresurser och naturliga förbindelser till konstnärsvärlden. Men genom samarbeten och "konstiga allianser" kan de utnyttja möjligheterna som landets regioner erbjuder. Vi syftar då på regioner med universitet och högskolor. Mellan Uppsala och Södertälje finns t ex ta en av världens främsta kunskapskorridorer, som nu ska utvecklas ytterligare under ledning av Luis Abascal, Stockholms Stads utvecklingsdirektör. Bl.a genom att som motvikt till "IT-klustret Kista" i norr skapa ett "Media & Entertainment-kluster" i Stockholms södra regioner. Sydväxt ska bli den nya kunskapsfyren!
Hur Modell-N kan identifiera nya tillväxtmöjligheter
I takt med att "Industrisamhället" i de utvecklade länderna på jorden håller på att "tappa i effektivitet", och successivt övergår i det vi här i Process LeoNardo har valt att kalla "Upplevelsesamhället", har behovet att finna nya modeller för att beskriva och identifiera tillväxtsmöjligehter blivit akut. Det är mot den bakgrunden, som vi driver utvecklingen av Modell-N, ett perceptionsverktyg med vars hjälp du kan identifiera nya tillväxtmöjligheter eller "magiska tomrum".
Observera att Modell-N:s horisontalaxel kan finslipas och nyanseras. Till exempel kan hela axeln reserveras uteslutande för ett sinne i taget och beskriva dess förgreningar i "Upplevelsesamhället".
Figuren beskriver Hörselsinnets förbättring och förlängning (=österut). På samma sätt bygger vi horisontalaxlar med samtliga "5 sinnens" förkortningar (=västerut) resp förlängningar (=österut). |
Modell-N kan sedan också anpassas till kommunernas krav.
En regions resurser i form av människor, organisationer och företag kan inordnas i kluster med hjälp av Modell-N och kategoriseras i enlighet med det nya Upplevelsesamhällets standard. Därigenom lokaliseras nya, ännu oupprtäckta tomrum, som utgör regionens dolda tillväxtmöjligheter. |
Genom att sålunda anpassa horisontalaxeln för olika uppdragsgivare kan vi börja med att kartlägga "De magiska tomrummen" i regioner, institutioner och enskilda företag. Efter en första beskrivning på ledningsnivå av nya, möjliga "tillväxtkluster", kan vi i projektgrupper och med hjälp av olika horisontalaxlar för vart och ett av våra "5 sinnen" - syn, hörsel, smak/lukt, känsel och balans - koncentrera Modell-N:s fokus till nya förutsättningar. Därigenom kan vi identifiera nya affärsmöjligheter, som tidigare har varit omöjliga att se med hjälp av industrisamhällets analystiska modeller och en förlegad nomenklatur.
Imi Markos och L.O. Landin
Chefredaktör resp Processledare i kunskapsnätverket Kreaprenör®