Den globala paradoxen

Det är mindre regioner inom länder, som blir framgångsrika. De kallas för kluster. Den amerikanske forskaren Michael Porter har blivit känd för att studera betydelsen av kluster och dess uppkomst.

Det är också han som har beskrivit "den globala paradoxen", som är en viktig förutsättning för att förstå uppkomsten av kluster. När världens ekonomi globaliseras inträffar paradoxen att de lokala kontakterna och nätverken blir allt viktigare för företagen. Det är här kunskapen uppstår. "All business becomes glocal", är megatrendforskaren John Naisbitts beskrivning av det paradoxala.

Kapital och medborgaranda

En annan teoretisk utgångspunkt som ofta nämns i klusterforskningen är Robert Putmans idéer om socialt kapital och medborgaranda. Putman har bl.a forskat kring vikten av sociala nätverk i Italien och USA. Han menar att informella möten, dialogfora, är viktiga för både samhälls- och företagsutveckling. Han har t.ex visat att samhällen vittrar sönder när föreningslivet minskar. Och hur går det då för företagen, som är beroende av de informella dialogerna?

Verkstad Södertörn

Tommy Schavon till höger här i debatt med Mats Brunell från tillväxtprojektet Sydväxt i Stockholm på "Ett annorlunda evenemang" av Kreaprenör på Underleverantörsmässan i Sollentuna i mars 2002.

I södra Stockholm i Botkyrka kommun har kommunen lagt ut sin näringslivsverksamhet på entreprenad. Kommunen köper tjänster från BFC - Botkyrka Företagar Centrum AB - ett företag som har startats av Företagarna Riksorganisation. Vd för BFC är Tommy Schavon.

- Det är viktigt att klustren blir tillräckligt stora, säger Tommy Schavon. Tidigare har kommuner oftast misslyckats just av det skälet. BFC är servicebolag åt en ekonomisk förening, ett verkstadskluster i södra Stockholm, Verkstad Södertörn.

- Detta kluster är tillräckligt stort för att kunna möta kraven från stora företag. Att kommunicera krav är hela hemligheten, menar Tommy Schavon. Det gäller att få igång lärande dialoger både mellan medlemsföretagen men också med kunderna.

Genom tvärfunktionell samverkan och genom att sätta upp egna krav på t.ex kvalitet, miljö och IT, så blir verkstadskluster av detta slag mycket effektiva.

- Storföretagen kör ofta med en "vansinnig" taktik, när det gäller att utnyttja underleverantörer eller lägga ut hela produktioner, menar Tommy Schavon. Man tar in offerter från olika håll och sedan lägger man ut beställningar på det billigaste alternativet från resp leverantör. Resultatet blir att underleverantörerna "jobbar ihjäl sig" för inga marginaler alls, eftersom deras offerter bygger på att man hoppas få order på flera komponenter. Som alltid består deras offerter av "gungor och karuseller". Genom att köpa den billigste karusellen från varje leverantör, så utarmar man hela underleverantörsledet.

Samma sak, fast tvärtom, inträffar i den egna organisationen, när storföretag istället väljer att "outsourca" delar av sin produktion. Dels tappar man kontinuitet och kunskap i den egna organisationen, eftersom den "utskurna delen" var en del av helheten. Dels tappar man kontrollen över hela detta produktionsled.

- Lösningen är en regional dialog med kunniga småföretag i ett kluster, säger Tommy Schavon. Storföretagets konstruktör sätter sig ned i en planeringsgrupp bestående av en expert på varje moment från varje leverantör. Gemensamt lägger dessa upp en produktionsplan. Alla behov och problem ventileras i gruppen. Resultatet blir att kostnaderna för samtliga ingående detaljer sjunker med 30-40%, samtidigt som de mindre företagens ekonomiska situation förbättras. Och storföretaget tappar inte kontrollen. Samtliga leverantörer finns ju på "armslängds avstånd".

För att få bättre kontakt med småföretagen "skrotar" flera storföretag sina komplicerade lager/order-system och lägger istället upp enkla ASP-lösningar på nätet. På så sätt kan man rationalisera kontakterna med flera och göra också de mindre underleverantörerna till lönsamma samarbetspartners.

Södertörnsmodellen håller nu på att sprida sig i landet. Och det intressanta är att vi på detta sätt faktiskt kan utnyttja Sveriges tekniska försprång och ta tillbaka jobb från s.k "lågprisländer". Vi utnyttjar våra konkurrensfördelar i maskinautomation. "Lågprisländerna" kanske istället ska satsa på servicesektorn, där de kan konkurrera med mänsklig arbetskraft.

- Det tillverkas faktiskt mer i textilbranschen nu än före krisen i textilbranschen av just detta skäl, avslutar Tommy Scavon, vd för Botkyrka Företagar Centrum AB.

Varför får vi aldrig reda på "hur det verkligen förhåller sig" när vi ser på TV eller läser tidningar frågar jag mig.

L.O. Landin
Processledare i kunskapsnätverket Kreaprenör®