Håller begreppet människa på att omdefinieras?
Och - borde inte människorna vara med i så fall?
Dessa frågor ställer Lars-Olof (LO) Landin, ordförande i kunskapsalliansen Kreaprenör®, i denna artikel om hur långt hjärnforskningen och neurovetenskapen har kommit. Han efterlyser en etisk debatt om vilka regler som ska gälla i I-SAMHÄLLET, när det inte längre går att skilja mellan reell och virtuell verklighet, och när det enligt hjärnforskare blir helt naturligt att byta identiteter och dela andras minnen.
Hjärnforskning och neurovetenskap
Ett av de största forskningsområdena i världen just nu är hjärnforskning och neurovetenskap. Och de svenska forskarna på dessa områden håller världsklass. Jag tycker det är konstigt att det skrivs och diskuteras så lite om en så framgångsrik verksamhet och om vad som egentligen håller på att hända.
En av de ledande svenska hjärnforskarna är Sten Grillner på Karolinska Institutet (KI) i Stockholm. Han har en topposition i det europeiska flaggskepsprojektet The Human Brain Project, som EU hösten 2013 tilldelade 1 miljard Euro. Han framhåller som exempel på hur långt utvecklingen har kommit, att idag är det möjligt att koppla samman den mänskliga hjärnans funktioner med en robotarm för att ersätta en skadad arm. Sedan årtionden kan man återskapa hörseln hos döva med hjälp av elektrisk stimulering av hörselnerven genom att operera in ett s.k. cochlearimplantat. Forskning för att återskapa även ögats funktioner pågår, vilket dock är mycket svårare eftersom ”syncentrum” är mer komplicerat än ”hörselcentrum”. Ögats signaler bearbetas enligt dagens kunskap på många fler ställen i hjärnan än örats signaler.
Under industriepoken har man gjort alltmer självständiga industrirobotar för att automatisera tillverkning. Den svenske robotforskaren Peter Nordin på Chalmers i Göteborg var tidigt framme på detta område, där framförallt japanerna är framgångsrika. I Japan tillverkas humanoider, dvs mäniskoliknande robotar, som hjälper t.ex. äldre i hemmet. Se referens 1 och referens 2.
Peter Nordin var också tidigt ute med att samla information via Internet. Han var med om att starta företaget Aitellu Omvärldsbevakning. Likt spindeln med sitt nät samlas, struktureras och lagras information via Internet med hjälp av s.k. datorspindlar. En affärsidé är sedan att portionera ut denna information, så att användare mer eller mindre i realtid hålla sig informerade om ALLT som händer och allt som sägs och skrivs nom sina respektive intresseområden.
Samma logik används vid datoriserad medicinsk diagnostik. Människor kopplas upp till en dator som mäter miljontals flöden i kroppen i realtid. På så sätt kan man se om det finns några flöden, som är blockerade, och man kan mycket snabbare upptäcka misstänkta sjukdomstillstånd än med gängse metoder som stetoskop och mänsklig bedömning. Problemet uppstår när sådana metoder kopplas upp i nätverk och sköts på distans. Då uppstår integritetsproblem genom möjligheterna att missbruka systemen. Och därmed också behov för en etisk diskussion och ny lagstiftning.
Peter Nordin var också tidigt framme inom forskningsområdet artificiell intelligens (AI).
Robotar får medvetande?
Peter Nordin hade inte tillräckligt med pengar för att göra en ”Google”. Det amerikanska informationsföretaget Google började sin framgångsrika verksamhet samtidigt med honom. Och under 2013 köpte Google åtta företag inom robotteknik, skriver Mats Lewan i tidningen Ny Teknik. Googles intresse för robotar måste ses i ett större sammanhang. Robotar blir allt mer kapabla och kommer att utföra allt mer avancerade arbetsuppgifter och successivt ta över många arbeten från människor, skriver han.
Och till detta kommer nu Googles satsning på lärande maskiner och avancerad artificiell intelligens (AI). När datorer inte bara är programmerade för vissa specifika uppgifter, utan när datoriserade robotar utrustas med AI, som gör att de kan tänka själv, då finns det ingen anledning att tro att inte dessa robotar också kan ha ett medvetande, menar Sten Grillner på KI.
Även om jag är övertygad om att Grillners för många häpnadsväckande uttalande kommer att betraktas som fullständig rappakalja av filosofer, humanister och teologer världen över, så är hans uttalande intressant, eftersom det visar att man inom neurovetenskapen anser att det är möjligt att inte bara kopiera människans hjärnfunktion med hjälp av informations-, telekommunikationsteknik och datorer. Man anser det också möjligt att kopiera människans minnen och slutledningsförmåga, vilket Sten Grillner definierar som medvetande. Han skiljer nämligen mellan primärt medvetande, dvs se, höra, känna, lukta och smaka, vilket djuren också behärskar, och sekundärt medvetande, som enligt Grillner tillsvidare är förbehållet människor, nämligen vår förmåga att kunna filosofera över historiska och framtida konsekvenser i livet och valet mellan våra grundkänslor kärlek och rädsla.
Men......
Superhjärnan skrämmer mer än NSA
År 2025 har vi en superhjärna, ett slags konglomerat av all världens hjärnkapacitet i en enda digital hjärna, som antas bli vida överlägsen den mänskliga hjärnan i snabbhet och kapacitet. Det hävdar Anders Lansner på Kungl, Tekniska Högskolan KTH i Stockholm. Och han borde veta, eftersom det är han som har tagit fram de matematiska modeller av hjärnan, som i dag används av många andra forskare i världen. Med datorsimuleringar prövar man sedan hur väl modellerna fungerar i praktiken. Och för att kunna matcha den mänskliga hjärnans enorma kapacitet utnyttjar man numera samlad datorkapacitet i det s.k. ”molnet”. Man talar om ”the Internet of everything”, som i folkmun skulle kunna översättas med ”allting alltid uppkopplat” eller ubiquitous computing.
Och när superhjärnan är klar – 2025 – är sekundärt medvetande inte bara förbehållet människan. Då har även robotar ett medvetande, i alla fall om vi får tro Sten Grillner. Men då har vi också, enligt Anders Lansner, ”reducerat människan till en riskfaktor”. Allt vi människor gör kan superhjärnan göra bättre, vilket Anders Lansner själv ser som ett etiskt problem. ”Vad blir då meningen med livet?”, frågar han.
En annan känd svensk neuroforskare Martin Ingvar på KI är mera skrupelfri. Han påstog redan 2007 i radioprogrammet Filosofiska rummet, att nu kan vi tillhöra andra minnen och att identitetsbyten är möjliga. ”Det är inte så märkvärdigt”, sade Martin Ingvar i programmet. Är Ingvar empatisk borde han ha noterat att de andra medverkande faktiskt tyckte det var synnerligen märkvärdigt.
Det vi upplever är att forskarna tycks anse att begreppet människa håller på att omdefinieras. Om så är fallet, borde då inte s.k. vanliga människor få vara med i processen? Även om forskarna kanske överskattar sin förmåga, är risken för etiska övertramp ändå stor. Och vad gör politikerna? Och varför skrivs det så lite om detta i media? Det är märkligt tyst, anser jag. Men det beror huvudsakligen på okunskap, och inte på försök att dölja något, påstår Sten Grillner.
När det blir möjligt att utveckla ett artificiellt medvetande, kan man fråga sig hur långt ett sådant medvetande når. Ett svar är att relatera till människan, som når dit kroppen och våra sinnen når. Ett artificiellt medvetande begränsas då på motsvarande sätt av de sensorer det kontrollerar för att samla data. Och Google ligger i så fall bra till, viket skrämmer Ny Tekniks Mats Lewan långt mer än all avlyssning, som NSA och andra säkerhetstjänster bedriver.
Fungerar hjärnforskarna som nyttiga idioter?
När allt är tillgängligt och allt är möjligt kan allting användas till allting – önskat så väl som oönskat. De amerikanska IT-företagens hemliga kopplingar till säkerhetstjänsten NSA blev nyligen kända i världen genom visselblåsaren Edward Snowden. Det var naturligtvis djupt olyckligt för USA, men kanske inte för mänskligheten.
Men - när jag tar upp de etiska aspekterna, det som rör personlig integritet och ansvar, blir forskarna mera fåordiga. När jag påminner om att spanjoren Delgado redan på 1960-talet gjorde experiment med att styra en tjur med elektroder inopererade i hjärnan med hjälp av en ”joystick” från läktaren på en tjurfäktningsarena. Med modern teknik kan man idag sitta i Jacksonville USA och döda människor i Pakistan med fjärrstyrda, flygande drönare. Men ändå drar forskarna konstigt nog inga paralleller till sin egen verksamhet. Det Delgado gjorde var ju "bara enkel telemetri", dvs elektrisk stimulering som inte har någonting med AI att göra. Och dessutom var det "bara en tjur", som en läkare på KI uttryckte sig. Jag undrar vad dagens djurrättsorganisationer säger.
Nyligen hörde vi talas om att en ”hacker” lyckades med att ta sig in i människors huvuden genom att avkodifiera ovan nämnda cochlearimplantat. Kan denna för döva fantastiska teknik missbrukas genom att någon prövar att istället sända beteendepåverkande impulser via implantaten? Och fungerar inte implantaten som en GPS undrar jag, dvs man vet var personer befinner sig? Ett utmärkt hjälpmedel för den som är ute efter kontroll. Sten Grillner menar, att det är ointressant information som kan utväxlas den vägen. Men varför tävlar i så fall multimediaföretagen efter bästa metod att sända flerdimensionella upplevelser via liknande interaktiva människa-maskin interface? Är våra kunniga hjärnforskare alltför naiva? Anar de inte vilken potential deras forskning innefattar? Fungerar de i själva verket som nyttiga idioter till dem, som ser andra såväl kommersiella som militära möjligheter?
Har medvetna robotar ansvar?
Att koppla ihop fjärrstyrda drönare med datorer, som läser och lagrar information från alla mail och telefonsamtal som utväxlas, är faktiskt relativt enkelt med dagens teknik, Varför skulle då inte en dator fås att självständigt bestämma hur många mail med namnet Al Quida i, som kan anses vara tillåtet, innan den själv skickar iväg en drönare. Även om exemplet är drastiskt, krävs det enligt min mening ett svar på frågan; Vem är skyldig för AI datoriserade robotars beteende, när dessa kan anses ha ett eget medvetande och göra saker på egen hand?
Ett annat aktuellt exempel är börsrobotar som är programmerade att sälja eller köpa när vissa parametrar indikerar det ena eller et andra. Robotorna drar igång sina förprogrammerade aktiviteter, som fungerar som självuppfyllande prognoser och kan i praktiken orsaka finansiella katastrofer med oanade efterföljder. Vem tara ansvaret för detta?
För visst är det väl högst troligt att det redan nu går att fjärrstyra individer på ett mera sofistikerat sätt än vad Delgados teknik medgav för 50 år sedan? Vilken hänsyn tar jurister till detta, när man utreder omtalade fall av obegripliga händelser, där individen uppger att de har hört och blivit styrda av röster. Kommer ni ihåg mannen som körde bil på ett obegripligt sätt i Gamla stan i Stockholm och dödade flera personer? Kommer ni ihåg militären, som nyligen sköt ner ett stort antal kolleger i USA? Skicka dem till en psykiater, säger hjärnforskarna. En som svenskt rättsväsende skickade till psykiatrisk behandling är nu frikänd för åtta mord han dömdes för på rekommendation av det psykiatriteam han behandlades av. Psykatrin gissar uppenbarligen på lösa grunder. Vore det inte mycket bättre om vi hade en teknik, som istället kunde läsa exakt vad hjärnan tänker? Om inte annat i preventivt syfte.
Medicinsk diagnostik i realtid och automatisk medicinering genom uppkoppling till datorer med hjälp av implantat finns redan. Vem vill inte ha en teknik som gör det möjligt att diagnostisera sjukdomar i samma ögonblick som de uppstår? Och varför inte ett Googlechip som gör att du slipper knappa på telefonen utan kopplar upp dig direkt till nätet genom att datorn reagerar på din tanke i framtiden eller på din röst, vilket fungerar redan idag? Sten Grillner säger att ett s.k. Google-chip kopplat direkt till tanken aldrig kommer bli verklighet. Men redan 2004 påstår Google grundarna Larry Page och Sergey Grin motsatsen. Och 10 år senare har de investerat miljarder för att uppfylla löftet. Vem som får rätt får framtiden utvisa. Och framtiden är snart här, om vi ska tro hjärnforskarna.
För att kunna kopiera människors tankar och minnen ser jag ingen annan lösning än att man förr eller senare måste koppla datorer direkt till människors hjärnor och genom tvåvägskommunikation få datorn att steg för steg lära sig hur språk, tankar och minnen uppstår och lagras. Men något sådant förekommer inte hävdar de svenska forskare jag talat med. I varje fall inte i Sverige lägger de till.
Men risken för att det redan nu görs övertramp måste vara oerhört stor. För att klara denna informationsöverföring måste man sätta in elektroder i specifika centra, eftersom man måste veta varifrån signalen kommer. Antalet olika signaler är litet och det som gör variationerna så stora är interaktioner mellan olika centra. Budskapet i signaler från amygdala till hjärnbarken beror t ex på hur andra delar av det limbiska systemet modifierat signalerna. Kombinationen av budskapsmodifierande signaler anses enormt stort. Men vet vi verkligen att detta inte låter sig göras med dagens nanoteknik, kognitiv radio etc?
Och - vilket ansvar har forskningen?
Jag frågar vad man ska göra med personer som upplever att de är uppkopplade och lider helvetets alla kval. Då hänvisar forskarna dem till psykiater för medicinering.
Varför medicin frågar jag? Välj då en psykoterapeut blir svaret. 
Den svenske filosofiprofessorn Göran Hermerén föreslår istället kontakt med en empatisk hjärnläkare. Hermerén var åren 2002-2011 ordförande för The European Group on Ethics in Science and New Technologies (EGE), som 2004 lämnade en rapport till EU om vikten av etiska regler kring forskning och utveckling av implantat. Men hittills har dessa rekommendationer konstigt nog inte lett till några som helst initiativ från politikernas sida.
Den amerikanske astronauten John Glenn berättade att han var uppkopplad via implantat under sin rymdfärd och fick på så sätt uppleva vad det innebär att i praktiken koppla samman människa och maskin. Senare skrev han en motion som senator - baserad på sina egna erfarenheter - om hur viktigt han ansåg det vara att etiskt reglera denna teknik. Tyvärr vet vi av erfarenhet att regler inte räcker för att förhindra övertramp. Istället borde samhället stimulera uppfinnare att ta fram signalhämmande baskrar eller peruker. Möjligheterna att motverka ”negativa” effekter genom uppfinningar är lika stor och beror på kreativitet och finansieringsstöd. Det är t.ex. förvånande att man inte har tagit fram ”antidrönar-vapen” för länge sedan.
Anser man att försöken att omdefiniera begreppet ”att vara människa” inte är viktigt nog? Förre amerikanske presidenten Bill Clinton uppträdde nyligen i ett TV-program och blev tillfrågad om vad han skulle välja att göra, om han fick oinskränkt makt. Jag skulle välja att skydda människors hjärnor, svarade Clinton fritt översatt. Han vet säkert vad han talar om efter att ha varit överbefälhavare för världens bäst utrustade militära verksamhet på området. För 50 år sedan varnade USA:s förre president Dwight D. Eisenhower på liknade sätt för övertramp inom forskningen kring ”free-energy”.
Lars-Olof (LO) Landin
Ordförande kunskapsalliansen Kreaprenör®
Dialog om Hjärnans frihet
Är hjärnforskning oetisk?
Anmälan om ett misstänkt brott - kanske det perfekta brottet!
Bakom lögnen döljer sig sanningen
Håller vi på att förlora kontrollen över vårt medvetande?
Rapport från Kreaprenörs konferens om hjärnans frihet
Om nano- och robotteknik
Om Digeratis - Den tredje kulturens representanter
Om robotar och humanoider
Den sinnespräglade datorn
Redan 1999 skrev man detta
Google kommer att känna dig bättre än din intimaste partner
Rekommenderade länkar:
Nu är kampen om hjärnan i full gång.
Föreningen för hjärnans integritet i Sverige
Hemsidan om Mind Control
Bionic Gate - om nanoteknik och neurocomputing
Stockholm Brain Institute