NU ÄR DEN HÄR!
UNIVERSALDATORN, SOM ANALOGT IMITERAR VÅRA SINNEN!! TILL ÖVERKOMLIGT PRIS!!!
Även djuren imiteras. Bland annat gräshoppans synsinne. Med sina fem ögon kan gräshoppan undvika alla kollisioner. Nu ska Volvos personbilar kopiera gräshoppan.
De senaste årtiondenas möten mellan informationsteknologi, bioteknologi och neurologi har åstadkommit ett nytt forskningsområde, som håller på att utveckla nya, hittills okända produkter och tjänster. Vi står inför en ny revolution, som redan är igång med lanseringen av sinnespräglad universaldator. Ett unikt perceptionsverktyg, som inte bara medvetande gör våra sinnen utan också imiterar dem; synen, hörseln, smaken, lukten och känseln.
Processen genomförs med ett överraskande "lappkast". Den nya eran, perceptionsåldern, förverkligas bara delvis digitalt. Själva undret sker dock analogt - med så kallad Analogisk Visuell Mikroprocessor, CNN-UM.
"Sinnenas revolution"
CNN-UN står för Cellular Neural/Non-linear Network - Universal Machine. Och det är tre innovatörer Tamás Roska, Leon Chua och Angel Rodriguez Vazques, som är pionjärerna bakom denna "sinnenas revolution". De har introducerat en ny datorprincip, som skiljer sig från den digitala modellens magasinerade, lagrade norm.
Forskartrion har nämligen förstått att von Neumans gamla klassiska arkitektur från 1940-talet, är nu på väg att nå sin kapacitets gräns. Och att IT-utvecklingen, som har skapat dagens kaotiska paradigmskifte, kräver en gränssprängande och mer djupgående datorprincip! Helt enkelt en sinnenas imitatör!
Denna "tredje våg" av IT-utvecklingen styrs från tre pulserande centra: Budapest (Roska), Berkeley (Chua), och Sevilla (Vazquez). Den senares forskningsteam har lyckats pressa in Roskas och Chuas sinnesteorier i en enda chip. Teststadiet är över. Den kommersiella lanseringen är redan i full gång.
CNN-datorer imiterar inte bara våra olika sinnesorgan utan även utgår från andra typer av informationer, tolkar och känner igen dem samt handlar och ingriper självständigt i skeendet.
Info-bionic utmanar samhället
På det biologiska fältet ska vi i första hand bekanta oss med "smarta" hjälpmedel och verktyg, som stimulerar och motivirer människans centrala nervsystem. Men det aviseras också inplanterade klipska proteser i den levande organismen. För att nu inte tala om den direkta kontakten mellan dessa "smarta" chips och vårt centrala nervsystem, som pekar mot en symbios (samliv), mellan hjärna och dator. Denna nya sfär, som är döpt till info-bionic, utmanar förstås det traditionella samhällets värderingar och dess etiska normer.
Vi har ju sagt "ja" utan större protester till den elektroniska utvecklingens "första våg". Då syftar vi på den billiga mikroprocessorn som gjorde PC: n till var mans verktyg. "Den andra vågen" kom smygande - också utan invändningar. En serie billiga elektroniska medel (laser, Internet, byggt på bredband, och mobiltelefon), har blivit självklara delar av vår vardag.
Men nu blir det allvarligare. Nu i "den tredje vågen" gäller det även "uppkoppling" till hjärnan, vilket innebär både enorma fördelar, men också nackdelar för människan. Nackdelarna inkluderar komplicerade juridiska konsekvenser, som berör identiteten och integriteten.
Hushållsmaskin à la JAS-gripen
Fördelarna väger dock tyngst. Den programmerade CNN-chipen förmår lösa ytterst komplexa uppgifter med ofattbar hastighet. En förädlad 64 tusen processors CNN-UM-chip i en hushållsmaskin (t ex städrobot) eller i husets bevakningssystem kan utföra uppdrag, som hittills var förbehållna stridsflygplan (Jas-gripen) resp. bankjättars kontorsvalv. Den "smarta" processorn ser och hör allt, känner av allt, reagerar på alla dofter och smaker. Och allt detta till överkomligt pris.
Vad är då hemligheten med processorn, vars övergripande funktion styrs fortfarande digitalt? Jo, det är CNN-nätverkets grundprincip!
Det innebär att många enkla analogprocessorer är lokalt sammankopplade med varandra i chipen. Och detta dynamiska cellsystem eller nätverk utför 1012 fler operationer per sekund än en likvärdig digital dator. Alltså, många samarbetande analogspecialister besegrar dagens mångsidiga digitaljätte!
Dagens datorer är t.ex. hopplösa när de ska imitera en fisks simning, en flugas flygning, en örns skarpa synsinne, en apas akrobatiska rörelser, en hunds luktsinne etc. Och observera, här talar vi inte om människans komplexa tankeprocess, utan om den enklaste formen av skicklighet och erfarenhet i tidrymden.
Här finns emellertid hemligheten. Här gömmer sig både sinnesintrycken plus följeslagarna; "beräkningen" och "ingripandet". Tre medverkande krafter, som smälter samman till en enhet. Tänk på apans akrobatiska språng från träd till träd. Just det, apan ser, beräknar och utför!
Följaktligen kan den sinnespräglade universaldatorn inte fungera enbart digitalt med "nollor" och "ettor". Den följer i stället typiska bild-, ljud- eller känselprocessers hastighet. Den kräver alltså annorlunda fakta, beräkningsenheter och styrning.
Otaliga utmaningar och appliceringar
Telecom med elektronisk "näsa": I framtiden kan Telecom inte bara rapportera utan även tolka situationer. Man kan t ex utrusta barnkammaren med ett Telecomsystem, som kopplar samman tre olika sinnen, dvs. registrerar bild (babyns rörelser), ljud (gråt) och lukt för att tyda dem. Luktregistratorn är ett slags "elektronisk näsa", som aviserar allt från blöjbyte till brandfara.
Förbättrad diagnostik med ultraljud: Dagens ultraljudundersökningar och dess bilder avslöjar rätt mycket för läkarna, men de är långtifrån fullständiga. Nu kan CNN-chipen kopiera exakt vårt internsinne. Bland annat i realtid återge de inre pulserande konturerna i hjärtats vänstra kammare. Sådana rörliga bilder underlättar hjärtoperationer.
Främjar navigation: Det krävs flera olika sensorer för att underlätta navigeringen av rörliga autonoma mekanismer ( t ex pilotlös flygplan, robot som hjälper handikappade etc.) Ofta måste dessa mekanismer självständigt identifiera eller känna igen situationer som dyker upp och anpassa navigeringen efter de nya lägen. Just nu arbetar de ungerska forskarna vid AnaLogic Computer i Budapest för amerikanska NASA: s räkning. De ska utrusta den blivande Mars-raketen med små pilotlösa flygplan, som efter landningen på Mars ska flyga ut och kartlägga hela planetens yta. Enligt CNN-principen och efter en förhands definierade schema. Varje flygplan har en särskild uppgift.
Ett otal branscher är redan involverade: AnaLogic Computer servar redan nu ett otal branscher med CNN. Kontrollerar kvaliteten inom textil- och pappersindustrin. Kontrollerar hastigheten och säkerheten i järnvägs-, helikopter- och flygtrafiken samt i kraftstationer. Inspekterar höghastighetsproduktionen och kvalitetsgranskar med ofattbar hastighet jordbruksprodukter; frukter och grönsaker. Dessutom utrustas traditionella robotar med smidigt och mänskligt rörelseschema, enligt styrsinnet.
Ännu säkrare Volvo: Varken våra reflexer eller dagens säkerhetsåtgärder är tillräckliga för att undvika kollisioner när vi kör bil. För att kunna parera oväntade situationer, olyckstillbud, planerar Volvo i samarbete med andra fabrikanter att förse morgondagens bilar med visuell mikroprocessor, som imiterar gräshoppans synsinne. Gräshoppan, som aldrig kolliderar, har nämligen fem ögon; två stora (riktade åt sidorna) och tre mindre ögon, som ser framåt.
Synskadade kan åter se: För närvarande pågår febril forskning i hur retinan, näthinnan, fungerar. Allt för att kunna skapa godtagbara synproteser för synskadade, vars handikapp inte är medfödda. Och utsikterna är goda med CNN. Trots att det är mycket svårt att åstadkomma en stabil och konstant kontakt mellan synprotes och nervsystem. Processen är ytterst invecklad. Det handlar om flera hundra eller tusen kopplingar.
Även handikappade med förlamade kroppsdelar kan räkna med positiva lösningar. Neurotech Raports, San Francisco, anser att denna marknad ska inom kort omsätta cirka 3,6 miljarder dollar.
Direktkopplingen till hjärnan: Den blir utan tvivel den mest komplicerade uppgiften. Här är farorna lika stora som möjligheterna. Här är också bio-etikens ansvar mycket större än på de områden, som vi hittills har berört. Fast egentligen är alla områdena minerade och begränsningen av den kommersiella vinsthungern är därför i högsta grad önskvärd.
Hur som helst, att upprätta elektronisk kontakt med det centrala nervsystemet ger enorma fördelar. Bland annat i förebyggande syfte. Man kan t ex få varningssignaler om förestående epileptiska anfall. Dessutom en lång rad neurologiska och psykotiska fall efterlyser profylaktiska garderingar.
Farorna kräver sinnenas förädling
Observera att teknologin möjliggör och samhället efterlyser sinnenas förädling med CNN. Både sinnespräglade hjälpmedel och datorer blir allt mer efterlängtade.
Det hänger samman med att population blir allt äldre och därmed ökar riskfaktorerna i vår säkerhet och trygghet. I hemmet, i trafiken, på arbetsplatsen och i miljön.
Med största sannolikhet räcker de hittills kända innovationerna och tjänsterna inte till för att eliminera eller mildra dessa faror. Det är utmaningar, som fordrar helt nya lösningar med nya innovationer.
De nya verktygen behöver emellertid inte alltid vara komplicerade och extra avancerade - tänk på den enkla kulspetspennan, som på 1940-talet var en betydande innovation.
- Det nya CNN-området innebär nya utmaningar även för skolorna och undervisningen, anser CNN-pionjären Tamás Roska i Budapest. För det första måste biologin, naturläran, placeras i undervisningens frontlinje. Redan i lågstadiet. För det andra måste universiteten "leverera" läkare, som även ägnat sig åt elektronik, matematik och IT under sina mediciniska studier, dvs. de har lärt sig flera discipliner. Doktorer som mognar i sådan mångsidig miljö förvärvar en rikare tankevärld och blir automatiskt mer kreativa i sin yrkesutövning.
- Glöm inte att den nya dramatiska utvecklingens trender är bionic, info-bionic!
Kyrkan i utvecklingens frontlinje
Den katolska kyrkan har, genom Pázmány Péter Katolska Universitet i Budapest, av ovannämnda humanistiska orsaker bett CNN-pionjären Tamás Roska att bygga upp en mångsidig fakultet med tonvikt på info-bionic. Kyrkan och Roska hoppas att elever, som utexamineras härifrån blir tillräckligt kreativa för att kunna ordna ett säkrare liv för de unga, en innehållsrikare tillvaro för de handikappade och en värdigare ålderdom för de gamla. Mottot är: Satsning på Sinnenas Förädling!
Roska själv hävdar att utan sin familj, som är starkt präglad av humaniora, hade han aldrig kommit fram till den nya universaldatorn. Hans fru är konsertpianist och undervisar på Musikhögskolan i Budapest. Den ene sonen är läkare, den andre är präst, medan dottern studerar både filosofi och sång. Alltså, hemmet är en blandning av teknologi, naturvetenskap och musik.
-Mina bästa CNN-idéer får jag när jag lyssnar på mina kvinnors musik. På min frus pianospel och min dotters sång, erkänner Tamás Roska.
Därmed sagt, Roska, sinnenas imitatör, är en äkta KREAPRENÖR!
Imi Markos
Chefredaktör Kreaprenör®
Referenser:
Du som vill veta mer om "sinnenas revolution" läser Chuas och Roskas bok Cellular Neural Network and Visual Computing - Foundations and Applications, Cambridge University Presss, 2001.