Nu är det Hjärnverk och Hjärnkraft som gäller
|
"Alltför många organisationer försöker möta framtiden som anorektiker eftersom det gamla bokföringssystemet belönar anorexi och straffar kunskapsförädling. Alltså, många försöker svälta sig in i framtiden i stället för att frossa i Hjärnkraft...". Det är det värdeskapande Intellektuella Kapitalet, hävdar Leif Edvinsson, som 1998 korades till "Årets Hjärna" i världen för sin IC-Navigator och kunskapspaketering. Här målad av Staffan Tolsén. |
Det har emellertid sin logiska förklaring i vår "såpoperapräglade" mediavärld. 40-talisten Leif Edvinsson glänser nämligen inte med sina händer (som Björn Borg), eller med sina fötter (som Tomas Brolin), eller med skådespelartalanger (som Greta Garbo) eller prestigegivande utmärkelser (som Alfred Nobel). Inte heller med sin sångröst (som Jussi Björling), musik (som ABBA) eller naturkärlek (som Carl von Linné).
I stället hyllas han för sin tankekraft! Han blev utsedd till "Brain of the year 1998" av den engelska stiftelsen The Brain Trust, grundad av Tony Buzan.
Tänk! En svensk blev "Årets hjärna" i världen!! I konkurrens med nio andra nominerade. En av dessa var datorlegenden Bill Gates. Och bland tidigare pristagare märks sådana giganter som schackgeniet Gary Kasparov och Stephen Hawking, han som hittade universums "svarta hål", vilket förmodligen är skälet till att Leif Edvinsson inte är de stora och dagliga rubrikernas man i Sverige.
Rätt gissat! Duktiga hjärnor brukar som bekant inte stå högt i kurs hos oss, i jantelagens samhälle. Särskilt om hjärnan i fråga ägnar sig åt att kartlägga vårt IK = Intellektuella Kapital. Trots att IK blir landets viktigaste försäkring i framtidens K-tillvaro, byggd på kunskap, kompetens, kreativ kapacitet, kommunikationssystem och kvalitativ kraft, Upplevelsesamhällets fem grundpelare.
Denna komplexa värld kräver idel IK-baserade innovationer. IK har alltså den största framtidspotentialen. Men eftersom Sverige har en ambivalent inställning till de båda fenomenen "intellektuell" och "kapital", förblir Leif Edvinsson tämligen okänd hos den stora allmänheten. Kanske hade jordnära benämningar som "Hjärnbruk" och "Hjärnverk" gjort honom mer omtalad. De flesta associerar järnkraft till den svenska industrialismens och välfärdens guldkantade järnverksepok. Men nu är det Hjärnverk och Hjärnkraft som gäller.
Det Intellektuella Kapitalet
- I den anglosaxiska sfären, USA och UK, är jag både omtalad och eftersökt, säger "Hjärnchefen" för Universal Networking Intellectual Capital AB, tidiigare Skandias direktör för det Intellektuella Kapitalet - Human Resource.
Allt fler entreprenörsinnade amerikaner och britter, som försöker hitta den rätta kursen i paradigmskiftets oroliga "hav", vill använda den edvinssonska innovationen, kompassen, IC-Navigator. Mycket tack vare den ledande artikeln i affärstidningen Fortune, som redan 1994 presenterade Edvinssons revolutionerande modell. Och som i december 1998 faktiskt upprepade den.
- Begreppet IC - Intellectual Capital, har en positiv laddning i engelskan, inskjuter Leif Edvinsson. Capital står även för huvudstad, stor bokstav, utmärkt, ypperlig, förträfflig, överdådig och präktig. Dessutom uttalas IC som "I see" (= jag ser, jag förstår) - ett uttryck för en aha-upplevelse!
Naturligtvis har även 1996 års pris från APOQ - American Productivity & Quality Center i USA och av BI - Business Intelligence i England bidragit till det växande intresset för Edvinssons sätt att räkna och synliggöra IK. I USA har också börsinspektionen Securities and Exchange Commission (SEC) i Washington uttalat starkt stöd för hans typ av redovisning. För att nu inte tala om 1997 års pris från EFQM - European Foundation for Quality Management, samma år som Leif Edvinsons egen bok Intellectual Capital utkom på engelska.
Leif Edvinsson, som redan 1991 startade sitt IC-projekt hos Skandia, har lyckats utveckla metoder för att mäta och redovisa en organisations intellektuella kapital. Alltså de kunskaps- och strukturtillgångar, som är osynliga (!) i gängse balans- och resultaträkningar. Ja, han har konstruerat nya kartor och nya verktyg, som möjliggör en logisk och optimistisk navigering mot framtiden. Skandia var också först i världen med att deklarera sin mjukvara, det intellektuella kapitalet, i årsredovisningen 1995.
- Det gällande bokföringssystemet tillåter tyvärr inte en konstruktiv navigering mot framtiden, förklarar Leif Edvinsson. Den dubbla bokföringen redovisar endast dåtid. Bara gårdagens anläggnings- och finanskapital finns på tillgångssidan. Kunskap och kunskapsförädling, som ökar det intellektuella kapitalet hamnar alltid på kostnadssidan. Som belastning. Och kostnader måste man pressa eller skära bort. Det är den typ av rationalisering, som vi har lärt oss.
Trots att "kunskapskostnader" öppnar morgondagens succéport. De borde självfallet registreras som tillgångar. Multiplicerbara resurser!
- Dagens finanskapital står helt enkelt i kollisionskurs med kunskapssamhället, fastslår han. Hur otroligt det än kan låta, men de etablerade ekonomerna är beredda att slakta alla hönor, som värper guldägg för morgondagens Upplevelsesamhälle...
Uteslutande för att visa upp snygga, tillfälliga balanssiffror och därmed kortsiktigt glädja statskassan, landstingens och kommunernas ekonomer eller börsens "gläfsande valpar". Trots att alla vet att balansräkningar kan friseras, så att de blir vilseledande skönmålningar av verkligheten. De flesta vet ju att den så kallade vinsten är egentligen en restpost, som kan manipuleras med luftiga inteckningar i en förväntad framtid, eller krympas med hjälp av medvetna förluster och avskrivningar.
Därför beskrivs i den engelska hjärntrustsjuryns motivering begreppet intellektuellt kapital som en revolutionerande omvärdering, och Leif Edvinsson betecknas som en av pionjärerna för framtidens nya ekonomi. Med hans metoder kan man tydliggöra de verkliga drivkrafterna bakom vinsten och därmed öppna ett skarpare styrperspektiv.
Leif Edvinsson glädjer sig åt att han i år, 2001, tilldelats världens första professur i ämnet intellektuellt kapital vid Lunds Universitet, och här sammanfattar han 10 års arbete med det intellektuella kapitalet.
Genombrottet dröjer - bankerna kvar i medeltiden
Det revolutionerande genombrottet för hans pionjärarbete tycks dock dröja. Bankerna fortsätter i gamla hjulspår. De tar inga risker. Gällande bankregler ger dem bara möjligheter att ge krediter till de företag och organisationer, som visar upp samlade tillgångar från igår. Det intellektuella kapitalet, som kan ge utdelning i morgon göre sig inte besvär - om man nu inte kan dokumentera denna potential med IC verktygen. Men än så länge är det få entreprenörer och banker som känner till dess existens.
- Dramats ursprung går tillbaka till den italienske munken och matematikern Luca Pacioli, som förresten var Leonardo da Vincis samarbetspartner, påstår Leif Edvinsson, som tydligen läst sin renäsanshistoria.
1494 publicerade il professore Pacioli sin matematiska avhandling som är principen för den dubbla bokföringen. Och den styr och påverkar mänskligheten än idag.
1492, två år före Paciolis rättesnöre, företog Columbus sin historiska expedition för att västerifrån nå Indien, men hans dåtida instrument för navigering förde skeppet Santa Maria till Bahamas öarna, Kuba och Haiti. Columbus kom aldrig till Indien!
Leif Edvinsson:
- Dagens sjökaptener skulle skratta ihjäl sig om de tvingades navigera med verktyg från medeltiden. Men dagens ekonomer fortsätter glatt att segla efter Columbus, förlåt Paciolis, instrument. De anser att detta självkontrollerande system, som fordrar att debet och kredit stämmer överens, är oöverträffat.
Företag som satsar framåt borde inte fortsätta mäta sina prestationer på Paciolis sätt. Idag är de främsta tillgångarna inom organisationer och företag immateriella och Paciolis bokföringssiffror upplyser sällan om dessa vitala värdeflöden och vart de är på väg.
Likväl fortsätter många företag att förbruka sitt intellektuella kapital med Paciolis föråldrade redovisningssätt. De avstår från att investera i IC och dess kraft till förnyelse.
Leif Edvinsson är skoningslös i sin kritik:
- När humankapital som sjuksköterskor avskedas kan Landstingen visa upp en bättre balansräkning. När kommuner lägger ner sina musikskolor noteras plötsligt vinst i bokföringen och staten berömmer de ansvariga för deras åtstramningsåtgärder - utan att någon räknar de framtida konsekvenserna.
- Observera att Sveriges musikskolor hittills har varit en viktig bidragande orsak till den svenska musikexportens framgångar. Svenska musiker drar numera in mer pengar än vissa stolta gamla industribranscher. Tendensen är dock likadan i näringslivet. När stora företag fusionerar, rationaliseras vital kunskap bort. 5-10% av personalen friställs. Världens börser jublar åt de kostnadspressande kvartalsrapporterna.
Men.
När en anställd skickas på kurs så syns det bara som en utgift i bokföringen,som minskar både företagets vinst och substansvärde. I
själva verket har humankapitalet vuxit genom denna kompetenshöjande åtgärd.
Kompetensförsäkring mot företagsekonomisk anorexia
Därför introducerade Skandia sin så kallade Kompetensförsäkring, som ger företagen möjlighet till fortlöpande kunskapsförnyelse i denna kaotiska värld, där förändringar sker i blixtfart och där nyutexaminerade civilingenjörer blir "senilingenjörer" på nolltid...
- Överallt uppstår hisnande paradoxer. Faktum är att alltför många organisationer försöker möta framtiden som anorektiker, eftersom det gamla bokföringssystemet belönar anorexia och bestraffar kompetenshöjning.
Leif Edvinsson och Skandia är däremot både "gourmander och gourméer" när det gäller det intellektuella kapitalet. Det ska vara mycket IC och av hög, kreativ kvalitet. Både AFS, Skandias globala sparbolag, och SFC, Skandia Future Centers, bekräftar detta. Två IC-innovationer i edvinssonsk anda!
Det senare är en virtuell nätverksorganisation, vars operativa hjärtpunkt ligger i Vaxholm. Villa Askudden i den stockholmska skärgårdsstaden har blivit ett elektroniskt kunskapscafé, som utväxlar information globalt, samtidigt som den är en arena för idéseminarier, strategiska ledningsmöten, försäkringsspel och mycket annat.
På väg in i villan känner alla en genuin tjärdoft. Det är en medveten doftspridning för att skapa den rätta seglarstämningen, viljan att komma ut i världen. I stället för reception tar man emot gästerna i ett rymligt kök med jättestort köksbord och doft av kanelbullar. Köksbordet lockar till hemtrevligt umgänge. Och här uppstår mycket lätt både relationer och tankeutbyten, eftersom barndomsminnen kittlar våra sinnen.
- Dessutom gynnar dofter kreativiteten. Liksom rytmer. Villan alstrar även de rätta rytmerna. Forskarna förordar valsrytm. Svensk skärgårdsmusik. Kreativiteten mår dock bäst av generationsmix, påpekar Leif Edvinsson.
Generationsmixen slår både dofter och rytmer
|
"Den moderna forskningen har visat att den största innovationskraften finns bland unga och gamla. Inte bland de som är mellan 30- 40. I dagens samhälle får dock inga unga jobb och de som är gamla blir förtidspensionerade, vilket knappast gynnar nytänkandet. Inte heller dagens arbetsmiljöer främjar förnyelse och fri vädring av idéer", säger Leif Edvinsson. |
Därför handplockade Leif Edvinsson, medan han ännu arbetade kvar på Skandia, Framtidscentrets 30 visionärer från 30 olika länder efter 3G-mönstret. 3G står för tre generationer: 25+, 35+ och 45+.
Det nya inkomstbringande svenska verket heter alltså inte järnverk utan hjärnverk, förlåt hjärncafé - kunskapscafé. Följaktligen ger SFC ut kunskapsrecept, som bland annat läggs ut i cyberrymden och som inspirerar till att grunda flera liknande caféer runt om i världen.
Tjänsteförpackning med hjälp av IT - minskar etableringstiderna
Skandia AFS, (Assurance & Financial Services), är en framgångsrik global nätverksorganisation. Det ger exportframgångar genom att paketera tjänster med hjälp av IT.
Ja, ett globalt IT-program omvandlar och paketerar företagets sparkunnande till kunskapsrecept och prototyper, som exporteras ut i världen och anpassas lokalt efter olika affärsförhållanden. Från Österrike och Malaysia till Japan och USA.
Leif Edvinsson:
- Därmed minskar den genomsnittliga tidenatt etablera ett utlandsbolag från sju år till sex månader. AFS är en av världspionjärerna, när det gäller förpackning av kunskapsrecept.
- Idag har AFS över 95 000 engagerade och anslutna nätverksmedarbetare. Över 95 000 jobbar alltså med AFS´ tjänster! Men antalet fast anställda, som paketerar tjänsterna centralt är bara 3 000. Jobben i nätet växer som ringarna på vattnet och ringarnas operationsfält ökar med avståndet från centralpunkten. AFS-nätet drar in cirka 60 miljarder kronor per år för närvarande. Affärskraften uppstår alltså genom delning av kunskap.
Kunskapsglobalisering och kunskapsnomaderna
- Globalisering av kunskap bygger på att inte bara flytta kunskapskapitalet, utan också att göra om det till ett strukturkapital, som lätt kan flyttas.
Strukturkapitalet kan nämligen "återanvändas" och spridas vart som helst i världen, oberoende av var hjärnorna finns, humankapitalet bakom tjänsterna.
Därmed avslöjar Leif Edvinsson även de oundvikliga nätverksaffärernas stora dilemma. Det intellektuella kapitalets kartläggning är helt enkelt nödvändig av självbevarelsedrift - om företag och organisationer vill konkurrera och överleva i framtiden. Då måste IC styras i rätta fåror.
Analysen visar att mervärdet består av två delar - finanskapital och IC. Det senare är dock sammansatt av human- och strukturkapital. Och Leif Edvinsson medger att det förstnämnda knappast är möjligt att äga. Det kan promenera iväg efter arbetsdagns slut och kanske aldrig återvända.
Världens näringsliv håller på att få kunskapskapitalister, som tar sina hattar, öppnar eget och säljer sig mycket dyrt. Som idrottens och artistvärldens världsstjärnor.
- Jag kallar dem för kunskapsnomader, säger Leif Edvinsson. Själv betraktar han sig som en sådan. Titeln "Global Knowledge Nomad" står också på hans business card.
"Kunskapsstjärnorna", som tvingar fram stjärnarvoden, kolliderar med samhällets jämlikhetsivrare. Även Leif Edvinsson startade eget 1999 och arbetar numera som konsult åt olika företag och organisationer. Bland annat Skandia. Och hans råd är:
Värna om företagskollektivets intressen!
Det intellektuella kapitalets karta och kompass
Leif Edvinsson fortsätter att prisa strukturkapitalet, som bland annat innefattar databaser, prototyper, moduler, kundregister och varumärken Alltså, allt det som finns kvar inom organisationen, när de nya kunskapsägarna inte är på den formella arbetsplatsen.
Därför är Leif Edvinsson extra noga med att framhäva sin innovation - ett värdeschema för IC. Enligt detta värdeschema bör strukturkapitalet sorteras i kundkapital (kundrelationer) och organisationskapital. Det senare består i sin tur också av två delar: Processkapital (arbetssätt, tekniska lösningar med flera) och innovationskapital (kunskapsägarnas kreativitet, som förvandlas till patent, legala rättigheter och affärshemligheter).
Följaktligen liknar Leif Edvinssons berömda IC-Navigator ett pilkors, som har humankapitalet i fokus och som pekar åt fyra håll. Sidopilarna mot kunder och processer medan sydpilen pekar mot förnyelse och framtid. Samtidigt som norrpilen har siktet på finansen, den klassiska Pacioli bokföringens enda riktning.
Edvinssons framtidsrecept är enkelt: Kartlägg kunskapen med IC-Värdeschema och presentera kunskapen med IC-Navigator. Med extra tonvikt på paketering och verkningsgrad!
Leif Edvinsson betonar också att det viktigaste inte är att mäta det intellektuella kapitalet, utan att förädla och förnya det. Att lära sig att paketera kunskap och tjänster!
Den globala kunskapsnomaden, som efterlyser Upplevelsesamhällets alfabet
Ser man till handelsbalansen för det intellektuella kapitalet är Sverige det tredje landet i världen med en positiv balans, dvs exportöverskott.
Vi gör helt rätt i vår satsning på kompetens och IT. Men hittills har vi snubblat på mållinjen, eftersom vi saknar det rätta näringslivsklimatet. Det är få som tänker i kreativa banor enligt samhällets nya krav.
Den som skickligast kan paketera kunskaper, tjänster och upplevelser blir morgondagens vinnare. Det är paketen som kundanpassar och som gör kunskapen konsumerbar, begriplig och tillgänglig. Ingen kan eller vill köpa en påse kunskap, skicklighet eller tjänst i butiken. Den påsen förblir tom även i K- och U-samhället.
Upplevelsens artister har förstått det för länge sedan. De har också fortlöpande aketerat sina kunskaper i filmrullar, radio och TV-inpelningar, stenkakor, ljudband, LP, CD, CD-Rom, videoband , DVD osv.
De kräver förstås betalt även i royalty. De kan också producera i egen regi. Eller sälja sina "paketeringsrättigheter". USAs största exportintäkter är numera baserade på film- och musikrättigheter. I USA blir paketering av kunskap allt vanligare, framför allt i större företag. Microsoft, Coca Cola, CNN, General Electric, Dow Chemical, Hewlett Packard, AT&T och IBM hör till de bästa "förpackarna".
Observera emellertid att den övervägande delen av kunskaper och tjänster omskapas till upplevelser idag. K-samhälle borde egentligen heta U-samhälle. "Dream society", där kultur, turism, sport, hälsovård och utbildning blir de stora attraktionerna.
Leif Edvinsson efterlyser därför U samhällets eget språk, som gör det möjligt att översätta de nya perspektiven till levande praxis. De nio viktigaste orden i detta nya och strategiskt framåtsyftande språk är "Paketera kunskaper och tjänster så att de blir multiplicerbara". Då blir finansiärerna generösa. Då blir det lättare att få riskkapital.
Förväxla dock inte paketering med "kunskapens inlåsning i produkters fängelser". Rätt paketering är fri och flexibel. Det är en skicklighet, som kräver både affärsnäsa och social kompetens.
"Leif Edvinsson har båda", påstår både vänner och konkurrenter. De första impulserna fick han på födelseorten Uppsala, eller rättare sagt i Bålsta, där fadern arbetade som servicebenägen egen företagare. När Leif så småningom började läsa ekonomi i Lund var det servicesamhället och dess internationalisering som fångade honom. Bl a därför åkte han till USA för att vid University of California, Berkeley, fördjupa sig i ämnet.
Silicon Valley, de elektroniska paketerarnas Mecka, ligger bara ett längre stenkast därifrån.
Men innan han tog sin masterexamen (MBA) fick han en ordentlig tankeställare. En av hans första avhandlingar blev inte uppskattad efter förtjänst. Det tyckte åtminstone han själv. Hans skrivning återgav ju exakt de etablerade läroböckernas innehåll, vilket Leif Edvinsson påpekade för sin professor.
- Läroböckerna skriver bara om gårdagen. De elever, som siktar på toppbetyg måste ha egna och banbrytande tankar, som "strechar" perspektivet mot morgondagen, sade professorn.
- Den händelsen blev avgörande för min livssyn. Den har format mig sedan dess, erkänner Leif Edvinsson.
Med Berkeley-läxan i bakhuvudet tacklade han TJÄNSTEEXPORTUTREDNINGEN på Ingvar Carlssons uppdrag. Det var i början av 1980-talet och redan då fastslog han att Sverige bör exportera tjänster med inbyggd kunskap, inte bara simpla varor...
Tjänster och forskning - Karolinska institutet borde vara ett av världens mest kända varumärken
Redan 1980 svarade tjänstesektorn för 60% av Sveriges ekonomi. Och redan då var industrisektorns kvot nere på 40%. "Den kommer att krympa ytterligare", varnade utredningen. Idag är den traditionella industrins sysselsättningskvot inte större än 10% medan tjänstesektorns export har ökat till 80%.
Leif Edvinsson:
- Men den offentliga servicen, som utgör hälften av landets tjänstesektor, har en exportkvot under 1%. Här finns alltså inget intäktsflöde, som kan betala varuimporten och de löpande kostnaderna. Verksamheten måste uteslutande finansieras av skattemedel. Det finns dock en betydande kunskapspotencial för export.
Utredningen ledde till att Tjänsteförbundet bildades. Bland annat under ledning av Björn Wolrath, Curt G Olsson och Leif Edvinsson själv.
Det nya förbundet blev en politisk remissinstans och en unik nätverksorganisation med bara två fast anställda administratörer. Nu är emellertid Sverige tillbaka på ruta 1 igen. Tjänsteförbundet har blivit en integrerad del av Svenskt Näringsliv.
- Trots att enbart hälsovården i omsättningstermer är större än hela industrisektorn, påpekar Leif Edvinsson och menar att med rätt satsning kunde hälsovården bli Sveriges ledande exportverksamhet.
Det är bara att paketera svensk hälsovård, svensk medicinsk utbildning och forskning. Respektabla KI - Karolinska Institutet borde vara ett av världens mest kända varumärken. Brand med stort B.
- I stället försöker hälsovården svälta sig in i framtiden, påstår Leif Edvinsson. Numera har han inte heller något uppdrag från den svenska regeringen. Göran Persson & Co gör varken anspråk på hans tjänster eller hjärnceller.
Våra politiker har tydligen blundat för alla de framgångsrika nätverksprojekt, som Leif Edvinsson i samverkan med Skandia har drivit - mycket tack vare impulserna från AFS. Ja, mitt under den ekonomiska krisen, som chockade landet i början av 1990-talet, satsade Björn Wolrath och Jan R Cavendi på Edvinssons "flummiga" idé om kreativ växtkraft i cafémiljö. Till råga på allt togs detta initiativ i det lutheranska Sverige, som betraktar den kontinentala cafékulturen som ansvarslöst slöseri med tiden.
Leif Edvinsson tycker precis tvärtom. Under Skandia-perioden tillbringade han den största delen av sin vakna tid i Villa Askuddens kunskapscafé och utbytte tankar med världen. Och han anmärker stillsamt:
- Lloyds försäkringsbolag bildades på ett caféhus i London., liksom Londonbörsen. Vi måste söka oss till mer inspirerande mötesplatser än sammanträdesrummen på de traditionella kontoren.
IC-radikalen som vill gå till roten - morgondagens kunder
Särskilt nu när de duktigaste kunskapskapitalisterna, de fria agenterna inte vill vistas där. De vill tillbringa tiden på platser, där de kan vattna kunskapsträdets rotsystem, symbolen för hans nya business card. Det är rötterna som intresserar kunskapsfolket och inte trädkronan med dess frukter. De vet att frukterna bara redovisar årets skörd. Men början till morgondagens skörd finns i rötterna. Där finns trädets intellektuella kapital. Därför överlåter kreatörer den synliga skörden åt administratörer. Själva föredrar de att kultivera rötterna och förädla kultiveringens följdeffekt - den sociala kompetensen.
- Då får man också veta vad ungdomarna, morgondagens kunder och konsumenter, vill göra med sina liv, säger Leif Edvinsson och då förstår man också bättre varför Skandia sponsorerade Fryshuset, Farsor & Morsor på stan, Måltidens dag, Innovationscupen med flera liknande sociala projekt. För att nu inte tala om Skandias Idéer för livet, det vill säga stöd till organisationer med livsviktiga aktioner (miljövård, cancerforskning etc) på programmet.
Leif Edvinsson:
- En stor del av BNP i många länder genereras via olika "click and go"-projekt. Det är ungdomar, som klickar och umgås över gränserna. De som inte vill vara anställda. Bland dessa klickare finns den unga finländaren Linus Torvalds, som är ende utmanaren till det mäktiga Microsoft med sitt sofistikerade operativsystem Linux. Det är bara att tanka ner Linux dokumentationerna från nätet och komplettera, förädla dem med egna tillägg. Linus Torvalds är en av kunskapvärldens nya "hjältar". Han tillhör de första guldmedaljörerna i kunskaps-OS, som pågår ständigt eller i realtid, som är den nya tidens språk......
Sverige skulle behöva många guldmedaljer i den allt mer hårdnande konkurrensen. Visserligen har Leif Edvinsson fått ett guld i form av priset "Årets Hjärna 1998", men frågan är:
När ska den breda allmänheten uppskatta kunskapsguld lika mycket som idrottsguld? När ska Sverige på allvar börja satsa på sina Hjärnverk? Den frågan ställer vi nu till dig, efter att ha läst artikeln om det intelektuella kapitalet och dess profet Leif Edvinsson. Kanske har du också andra frågor till Leif, och eftersom vi har regelbunden kontakt med honom förmedlar vi gärna dina reflektioner och kommentarer.
Imi Markos
Chefredaktör i kunskapsnätverket Kreaprenör®