Gör Handling av Dialog
Svenska kyrkans före detta ärkebiskop KG Hammar inledde sitt föredrag ”Hel Människa” med ett sorgligt besked.
- Ingen människa kan vara HEL. Människan är endast på väg och på VÄGEN kan hon bli HEL – medan hon söker sanningen.
Precis som KG Hammar själv. Därför har en av hans självutlämnande böcker (skriven i samarbete med journalisten Ami Lönnroth) den uppseendeväckande titeln
”Jag har inte hela sanningen, jag söker den.”
Och som den vise gästprofessor vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet som han är, ville han naturligtvis inte riskera att framstå som en ”narr”, en som funnit sanningen, när han nu är på väg till den långa tankevandringens ändstation. I sitt föredrag citerade han därför den klassiske judiske rabbinen, som står för den befriande och självironiska judiska humorn. Och KG kopplade ihop rabbinen med den gemensamma utgångspunkten ”Vägen”, symbolen för både livet och tron.
Under själva vandringens ständiga förflyttning och febrilt sökande känner man sig vis, säger rabbinen. Men när man tror sig vara framme och vill servera hela sanningen blir man betraktad som narr.
Från alfa till omega
Mycket beroende på att språket som definierar ”Vägen” syftar i stort sett bara på sträckan, som man har bakom sig, men säger ingenting om färden som man har framför sig. Man har ju inga erfarenheter av den nya hållplatsen och av framtiden.
Människans trauma är att hon måste vara mer bakåt- än framåtblickande. Vilket är naturligt. En del av vägen framför henne kan hon bara ana, annat är fördolt Just nu anar hon det ödesdigra hotet, som hon och jorden har framför sig. Däremot vet hon att vägen fortsätter vidare på något sätt – trots att hon själv aldrig hinner fram.
Enligt KG Hammar påminner denna process om det grekiska alfabetet från alfa till omega. Vi är alla med när vandringen sätts igång. Många har deltagit i alfa-kurser, men ingen har hittills medverkat i omega-kurser, där vi får svaren på de stora frågorna.
Likväl är vi tvungna att vandra med ett stycke på vägen, som både är gemensam för oss alla och samtidigt unik för var och en av oss.
"Ubuntu"
Tyvärr hade KG Hammar inget snabbrecept att erbjuda människan på ”Vägen” medan hon försöker rädda jorden. Ändå fastslog han att ”Hel Jord” kräver Hel Människa - dvs Hela Människor. Dessbättre gav han en lång rad goda råd, som öppnar porten till HELHETEN.
För det första måste vi inta en självkritisk hållning, som tar avstånd från det isolerade och självgoda egot. Vilket kräver öppenhet för andras tankar och idéer eftersom de egna är otillräckliga och begränsande.
Den gränslösa människan är inte definierande utan relationsskapande för människan kan bara växa och utvecklas genom relationer – helst genom sådana, som inte bekräftar utan utmanar den egna hållningen.
KG Hammar talar av egen erfarenhet från 1970-talet, då han var utsänd av Svenska kyrkans mission till Singapore och där han fick upp ögonen för hur arrogant missionsbefallningen kan uppfattas: ”Gå ut och gör alla folk till mina lärjungar”.
Så här skriver han i den ovan angivna boken:
”I Singapore fanns ju nästan alla världens religioner och de flesta frommare än de kristna. Då var det väldigt knepigt hur man skulle tolka och leva efter missionsbefallningen. För mig gällde det då att med eget exempel visa en hållning att själv vara Jesu lärjunge.”
KG Hammar valde då Jesu predikan i Nasarets synagoga som bärande vägledare. Där talar Jesus om att betjäna människor och inte att förändra henne, vilket har varit det vanligaste sättet i missionsarbetet.
Tro är inget man kan propagera, anser KG Hammar. Tro är relationer som kan etableras och underlättas. I motsats till ideologi, som skiljer människorna från varandra. Tron ska förena som ”ubuntu”, sade KG och hänvisade till detta sydafrikanska uttryck, som flitigt används av biskopvännen Desmond Tutu.
- ”Ubuntu” är insikten om att vi människor behöver varandra, förklarade Tutu för KG. Ensamma är vi ingenting. Det är i mötet med en vän, en älskad anhörig, eller i arbete tillsammans med andra som vi blir människor.
”Ubuntu” betyder i grunden försoning. Nelson Mandela och Desmond Tutu valde inte hämnden utan försoningen, när de skulle göra upp med sina vita apartheidmotståndare. Om de vita bekände sina brott offentligt inför en försoningsdomstol och bad offrens eller offrens anhöriga om ursäkt, ströks ett streck över det förflutna. Biskop Tutu & Co klippte därmed av våldsspiralen. Den sydafrikanska plattformen för försoning blev samtidigt en Dialog med den Andre.
Den Andre
Olyckligtvis valde västvärlden med president George Bush i spetsen hämndens väg när den beslutade att bekämpa terrorismen. I stället för försoning och dialog inledde Bush ”crusading for a safer world” (” Korståg för en tryggare värld”) i Afghanistan och Irak. Vilket var och är ett stort misstag. Framförallt sammanblandningen med kristendomen (”crusading”), som har varit så förknippad med korstågen på medeltiden.
”Det är en befängd föreställning hos USA:s president idag att man kan skapa demokrati efter att ha bombat ett folk”, skriver KG Hammar, som tar avstånd från kristendomens korståg i olika former under de gångna 800 åren.
Försök med dialog i stället! Människan ska erbjuda dialog i alla lägen, anser KG. Att erbjuda dialog är att utsätta sig, att avslöja sig själv och att göra sig sårbar. Man kan nämligen inte föreskriva svaren.
Sjäv kan han aldrig gå förbi sin judiske förebild Martin Bubers filosofiska verk, som står för "jag-du-relationen", dvs människor står i ett personligt Dialogförhållande till andra människor, till den Andre, till naturen och till Gud.
KG Hammar kan helt enkelt inte komma undan och bara säga: Dialogen gäller inte! Men han är också medveten om Dialogens dilemma.
- Dialogen är inte ett universalmedel, betonar han i samma andetag. Vilket framgick även ur dialogen senare med konferensens deltagare. Då dök också den franskjudiske moralfilosofen Emmanuel Lévinas upp och hans etik i Dialogen med den Andre.
Vad händer när den Andre vägrar acceptera inviten till Dialog och fortsätter med tortyr och våld, som till sist kan resultera i döden? Tänk på Hitler, Stalin, Mao, Pol Pot, Pinochet, bin Ladin med flera!
Visserligen hävdar Lévinas att den Andres våld inte är ditt utan den Andres moraliska problem. Du som Dialogvän och fredsmäklare får under inga omständigheter ta till våld.
Och här möter du Dialogens dilemma: För att rädda din moraliska integritet tvingas du till passiv undergivenhet och bli ett frivilligt offer! Fast rent juridiskt har du rätt att göra motstånd av självförsvar!
”Men du får varken fysiskt eller psykiskt ödelägga den Andres existens”, säger Lévinas.
KG Hammar medgav att en fruktsam Dialog kräver tillit och ömsesidighet. Det är en naturlig följd av Dialogens sårbarhet. Glöm inte att ordet ”sårbar” härstammar från verbet ”att så” och substantivet "frö", som man sår, och som måste spricka för att kunna gro och växa. Det är likadant i Dialogen, som fordrar den Andres konstruktiva motstöt för att egot ska ”spricka” och vidareutvecklas och mogna…
I denna öppna Dialog talar allt fler om DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA, men frågan är om vi inte bör tala mer om JORDENS RÄTTIGHETER som läget är idag. Och inte längre betrakta jorden som objekt, föremål och ting. Utan som den Andre.
Vi bör förvandla jorden till ett subjekt, till den Andre, som vi kan föra Dialog med. Människan är ju trots allt den sista invånaren på detta jordklot. Vi är de senaste resenärerna av alla levande varelsen, som har stigit på tåget under den långa resan från Big Bang.
Från Narvik till Lund
KG Hammar lånade här sin vän biologen Stefan Edmans metafor, som beskrivet vår planets långa historia som en 250-mils tågresa, från Narvik till Lund. Jorden blir till när tåget rullar ut från stationen i Narvik. Och en kilometer från Lund gör de första människorna entré. Men Homo Sapiens, vår egen art, uppträder först femtio meter från perrongen i Lund.
Likväl anser människan att hon har rätt att härska över tågets alla resenärer.
Denna tvivelaktiga objektivisering är typiskt för Människan. Hon betraktar också GUD som objekt, fast denna relation borde vara SUBSTANTIV för henne. Rent av VERB, enligt KG Hammar. För honom är nämligen GUD lika med ständig RÖRELSE och HANDLING, inte något passivt iakttagande.
Den djupa inre resa, som KG föreslår får människan helande är alltså en långvarig process. Det är min slutsats, som klart och tydligt visat att KG Hammar inte kunde i sitt föredrag knyta ihop säcken för sina djupa och humanistiska tankegångar. Men det var inte heller meningen…!? Han ville ju inte framstå som narr!
Epilog och syntes
Utan konstruktiv Dialog med alla motparter kommer det att ta lång tid innan sju miljarder människor här på jorden kan förändras via inre resor. Det framhölls redan 1941 av den välkände debattören Arthur Koestler, mannen som lanserade begreppet holism, i boken ”Yogin och kommissarien”. En titel, som år 2008 egentligen borde kompletteras med två nya begrepp nämligen "finansiären och teknikern”.
Hittills har diskussioner mellan dem inte lett till någonting. Ty den verkliga motsättningen kvarstår mellan yogin, kommissarien, finansiären och teknikern, mellan de grundläggande åskådningarna om förändringar inifrån och förändringar utifrån. Ungefär så resonerar de:
Yogin, som representerar Jesus, hinduismens gurus, Buddha, judiska och muslimska mystiker, Gandhi och viss mån också KG Hammar, tror att slutet är oförutsebart och att endast medlen betyder något. Yogin tillbakavisar våld under alla förhållanden. Han tror att det logiska förnuftet gradvis förlorar sitt kompassvärde allt eftersom tanken närmar sig sanningen eller Det Absolutas magnetiska pol, som är det enda av betydelse. Han tror att ingenting kan förbättras genom yttre organisation, och allt genom individens ansträngningar inifrån, fast den hotande växthuseffekten börjar gäcka hans tro.
Kommissarien med Marx, Lenin, Stalin, Mao, Castro, Hugo Chávez som förebilder och i viss mån också Sveriges socialister, som har bl.a John Maynard Keynes som förebild, tror istället på förändringar utifrån. Kommissarien tror att allt som plågar mänskligheten, inklusive förstoppning och oidipuskomplex, kan botas genom revolutionen (socialister undantagna), dvs genom en radikal omorganisation av systemet för varornas produktion och distribution. Han tror också att detta mål rättfärdigar (ej för socialister) att anväda alla medel, inklusive våld, list och bedrägeri samt att det logiska förnuftet är en osviklig kompass och universum ett slags jättelikt urverk, i vilket ett mycket stort antal elektroner, som en gång satts i rörelse, beständigt kommer att röra sig i sina förutsägbara banor. Klimathotet och kvantfysiken börjar narra kommissariens självsäkra riktlinje.
Finansiären har som förebilder är Adam Smith, Milton Friedman, Jeffrey Sachs, George Soros, Dick Cheney och i viss mån ekonomer typ Josef Stiglitz. Finansiären är öppen för Dialog. Finansiären tror på fri konkurrens på fria marknader utan styrande organisationers (t.ex statens) inblandning. Han tror på privatisering i stället för förstatligande eller korporativt ägande. Styrmedlet heter pengar (kapital), som resulterar i mer produktion, i mer konsumtion, i mer tillväxt och i mer vinst. Tillväxt handlar bara om att BNP växer – även om han har fått en ordentlig tankeställare genom den senaste tidens miljöförstöring, skuldfinansierad investerings- och konsumtionsorgie, eller utnyttjandet av knappa naturresurser utan att intäkterna återinvesteras. Visserligen börjar han också tala om hållbar ekonomi, men med åsnans envishet håller han fast vid att modern ekonomi kräver risktagande. Individer måste ta risker – dock med ett visst skyddsnät, som krävs för att skydda egendom och fängsla brottslingar.
Teknikern slutligen representerar IT-, kvant- och nanoteknologins frontfigurer samt biologins och tvärvetenskapens ledstjärnor - Einstein, Bohr, Neumann, Bill Gates, Steve Jobs, David Bohm, Amit Goswami, John Hagelin, Fred Allan Wolf, John McNamara, Percy Barnevik m.fl. Han tror också att man bara kan göra under utifrån. Han tror att med vetenskaplig forskning inom alla områden kan lösa alla problem och rädda jordklotet från undergång. Han är övertygad om att det finns i alla sammanhang hållbara tekniska lösningar – olyckligtvis till och med för psykiska sjukdomar, där elchocker och lobotomi länge var självklarheter. Med piller kan man bota allting, även depression och ångest, anser han och prisar Big Pharma. Han avvisar alla mystiska och spirituella teorier, som vetenskapligt inte kan bevisas – även om kvantfysikens teser och innovationer har börjat torpedera hans Newtonska cirklar. Dessa kvantfysiker, som också har börjat samverka med spirituella mystiker i Asien. Särskilt hinduismens vedaskrifter ligger nära kvantforskarnas holistiska tankebanor. Det är ett efterlängtat möte mellan teknikern och yogin.
Detta är allt som behöver göras – syntesen mellan helgon, revolutionärer, investerare och uppfinnare. Visserligen har det hittills varit svårt, ja i det närmaste omöjligt, att blanda kvartettens företrädare. Det är kanske också ett av skälen till att vi gjort ett sådant fiasko av vår historia. Kommissariens, finansiärens och teknikerns energier har varit inriktade på förbindelsen mellan individen och samhället. Yogins på förbindelsen mellan individen och universum.
Den aktuella krisen kräver nu av oss att glömma det förflutna. Nu behövs en ömsesidig ansträngning och HANDLING. Bilda därför en Ohelig Allians med kvartettens främsta företrädare. Be KG Hammar att ta initiativ till att bilda en inre krets tillsammans med Hugo Chávez, George Soros och Bill Gates. Och med utgångspunkt från kvartettens dialog skapa en global och en glokal rörelse av alla inblandade parter (alla religioner, kulturer etc.), som hittills har gått sina egna vägar utan att uppnå något resultat.
Strunta i att förändringen både inifrån och utifrån har gjort fiasko. Strunta också i de positiva delarna av globaliseringen hela tiden torpederas av religiösa, nationalistiska och etniska fundamentalister. Sätt igång försoningsarbetet, handla!.
Gör Handling av Dialog!
Imi Markos
Huvudredaktör Kreaprenör
på uppdrag av Föreningen Borobygge & Dialog