Samhället kräver Kreaprenörer
|
Peter F. Drucker, är nestorn inom managementlitteraturen. Utöver ett stort antal böcker om företagsledning, ekonomi och politik är han också uppskattad journalist. Bland annat ledarskribent i The Wall Street Journal. Dessutom har Peter Drucker länge arbetat som managementkonsult och som sådan haft uppdrag för USAs, Kanadas och Japans regeringar. I mer än tjugo år var han Professor of Management vid Graduate Business School of New York University. |
Generalisten blir morgondagens segrare i Upplevelsesamhället. Specialisten, experten eller fackidioten är död. Verkställande direktören som inte är öppen för de tvärvetenskapliga och multikulturella förändringarna är chanslös i framtiden.
Det hävdar Peter F Drucker, den kanske mest respekterade av alla världens managementkonsulter. Han är medveten om att varje enskilt kunskapsområde är ytterst komplicerat idag, men påpekar samtidigt att gränserna suddas ut. Och att beroendebanden mellan olika kunskapsområdena blir allt starkare.
De som granskar det pågående paradigmskiftet anser dock att bristen på djupinsikt i olika kunskapsområden kan kompenseras - genom visionär överblick. Det är förresten ett absolut krav både i det interna samarbetet och det externa nätverks- och alliansbildandet.
Endast med visionär överblick kan man synkronisera specialisterna i olika funktioner och få dem att arbeta tillsammans som ett lag. Dagens kunskaps- och informationsbaserade upplevelseverksamheter fordrar höggradig synkronisering, samtidighet i agerandet på alla nivåer. Med andra ord, försäljningen måste ske redan i forskningsstadiet! Personer som intuitivt har eller lär sig att få en visionär överblick kallar vi "Kreaprenörer".
Företag - partitur eller fotbollslag?
- Se hur dirigenten för en symfoniorkester agerar, uppmanar oss Peter F. Drucker, som själv har gjort management till en kreativ vetenskap -skön konst. Dirigenten kan inte tala om för olika instrumentalister hur de ska sköta sina jobb. Förmodligen är det inte många dirigenter som kan frambringa en enda ton ur ett valthorn och ännu mindre försöka lära hornblåsaren hur det ska gå till. Men dirigenten vet hur han eller hon ska fokusera hornblåsarens kunskap och skicklighet så att den blir en del av orkesterns gemensamma prestation.
Självfallet är Drucker medveten om att företag och offentliga institutioner inte har något "partitur" att spela efter. De skapar hela tiden nya och annorlunda partitur i hård konkurrens och i en ständigt pågående förändringsprocess.
- Var 18:e månad ömsar vi skinn inom IT-branschen, deklarerar Andy Grove, Intels förre vd och processorinnovatör, korad till ÅRETS MAN 1997 av tidskriften Time. Var 18:e månad pressar den fortlöpande och hänsynslösa förändringsprocessen fram ett nytt system, som sin tur tvingar marknadens aktörer till ny anpassning, nya konstellationer och nya nätverk. Andy Groves 18 månader har pressats till 7 dagar i den vansinniga kapplöpningen, vilket delvis är orsaken till den pågående IT- och Telekom- krisen.
Michael Hammer, tidigare professor vid MIT och nu egen företagare, är en av affärsvärldens senaste topprofiler. Bland annat har han av tidningen Business Week utnämnts till en av 1990-talets främsta gurus. Michael Hammer betraktas som upphovsman till reengineeringrörelsen och processorienteringens främsta förespråkare. I sin bok "Beyond Reengineering" beskriver han reengineeringens konsekvenser och effekter. I det processmedvetna och processorienterade företaget krävs det en fullständig förändring av systemen och managementfilosofin, anser Hammer. |
Nej företag är som filmer !
Intels Andy Grove, som utvecklar datorns hjärna (processor) i samarbete med Bill Gates & Co, schackvärldsmästare, filmproducenter, fotoexperter och tillverkare av TV-apparater, har emellertid en annan uppfattning. Han menar att det är filmregissören som borde vara den moderna företagsledarens tvillingsjäl idag.
En regissör som Steven Spielberg måste synkronisera ett 50-tal olika branscher (sömmerskor, snickare, manusförfattare, skådisar, sminkörer, belysningsspecialister, ljudingenjörer, dataprogrammerare, digitala animatörer etc) i sin filmproduktion. För att nu inte tala om filmens marknadsföring, som drar i ett 20-tal andra branschtåtar. Allt fler kunskapsfält visar släktskap med filmproduktionens synkronisering.
Förklaringen: Det nya upplevelsesamhället är allt mindre uppfinnings- och produktorienterat utan mer systempräglat. Produkter måste ingå i system, där många branscher och kunskapsdiscipliner samverkar med och är beroende av varandra. Ensamma produkter och innovationer utan systemstöd överlever inte.
Generalisten måste därför ha inblick i 7-8 kunskapsområden samtidigt - så att han eller hon kan applicera det ena områdets nya innovationer på ett närliggande område och korsbefrukta dessa erfararenheter med flera andra kunskapsområden.
Exempel 1: Starbruks Coffee
En av microprocessorjätten Intels allianspartner heter Starbrucks Coffee - USA:s trendiga cafékedja. Med Intels ProShare videokonferenssystem skapar nu Starbrucks cybercaféer och nya subkulturer inom PC-branschen.
- Vi säljer mer än processorer. Vi säljer en livsstil, säger Intels ansvariga, som egentligen inte behöver vända sig till konsumenter. De anser dock att det är de unga konsumenterna som driver IT-branschen idag och ropar efter mervärde... Och Intel ger nu mervärde till deras cappuccino. Intel bekräftar därmed Druckers tes: Innovationer, som ger mervärde är framåtskridandets drivkraft idag!
Exempel 2: World Wide Webhospital
En hjärtkirurg, som rent fysiskt befinner sig i Boston, opererar en patient, som ligger på operationsbordet i Danderyds sjukhus. Tack vare cyberspace och nanoteknologi (miljarddelars vetenskap) plus samverkan med en indisk net(!)reprenör. Den senare har (via Internet) koll både på tidsscheman och resurser i olika sjukhus och dess specialister världen över. Och han koordinerar och sammanför dem med patienter vid behov. Därmed kan sjukhusköerna avskaffas.
Spagetti Management
Pietro Barilla med en tavla föreställande personalen på det berömda företaget, som har samma namn som familjen |
Palatina.
Det var konstnärsvännerna som inspirerade Barilla att hela tiden introducera nya pastasorter. Inte bara korta och långa, släta och räfflade utan även former, som sätter fantasin och känslorna i gungning; tungor, öron, fingertoppar, skruvlockar osv. Och samtidigt propagera för den italienska
kokkonsten.
Till och med norditalienska direktörer för små och medelstora företag är minikopior av konstnären och vetenskapsmannen Leonardo da Vinci. De har förmåga att sammankoppla humanistisk kultur (konst, musik, litteratur och teater) med modern teknologi och ekonomi.
Framgångsrika italienska direktörer vistas endast 20% av den skapande tiden på sina företag, visar en färsk undersökning. Resten av tiden tillbringar de med utomstående kreativa människor i stimulerande och sociala miljöer. De umgås och diskuterar med konstnärer. Oftast på kaféer. Och på partys efter fotbollsmatcher och teaterföreställningar. Naturligtvis är de fulla av nya idéer när de åter dyker upp på sina företag för att inspirera sina
medarbetare. Deras företag, som bildar nätverk med ett 10-tal andra företag i mindre städer och samhällen, befinner sig i ständig förnyelse.
En uppsjö italienska förebilder
Armani, Valentino, Ferré, Versace, Zenga, Prada, Cerruti, Missoni, Versace, Benetton, Marzotto, Gucci, Moschino, Bulgari, Del Vecchio, Alessi osv.
Detta är bara några av de italienska designkungar och entreprenörer, som på kort tid har lyckats växa ur den lilla familjevärlden (dock utan att definitivt överge dess trygga och solidariska stöd) och erövrat världen med tidsanpassat managementtänkande.
- Idel visionära generalister, som hämtar inspiration från det italienska kulturarvet, hävdar Carlo Piambianco, modeindustrins ledande konsult i Milano.
De har alla startat från bestämda nischer; Valentino (herrmode), Marzotto (tyg) Gucci (läder), Bulgari (smycken), Del Vecchio (solglasögon), Alessi (köksutrustning). Numera täcker de dock allt som rör fashion. Självfallet anlitar Valentino & Co ledande specialister på områden, där de saknar spetskunskap. Guiseppe Brusone och Domenico De Solo driver till exempel Armani- respektive Gucci-imperiets finansiella del. Claudio Sposito
sköter juvelerarkungen Bulgaris business. Och Bulgari omsätter 1,7 miljarder dollar i sina 60 butiker världen över. Det var 25% mer än den gamla industrialisten Olivettis IT-utrustningar kunde prestera.
Samtidigt samarbetar dessa globala giganter med en uppsjö av mindre, men mycket avancerade familjeföretag på specialiserade orter. Carpi (tröjor), Biella (ylletyger), Como (siden), Agardo (glasögon), Verona (skor), Sassuolo (kakel) osv. Flera av familjeföretagen har egen, självständig designprofil och oftast får de sälja sina varor under giganternas bearbetade varumärken. En italiensk form av licenstillverkning med mycket generös kvalitetskontroll eftersom "kopiorna" i allmänhet överträffar "originalen".
Inte den gamla tidens dirigenter
Ett klassiskt italienskt badrum made in Sassuolo. |
Ta byn Sassuolo utanför Modena ovan som exempel på hur regional tillväxt kan åstadkommas genom Kreaprenörskap. Lilla Sassuolo står för 80% av Italiens och 30% av världens kakelproduktion och har erövrat badrumsälskarnas (inklusive installatörernas) hjärtan världen över.
I Sassuolo finns idag:
. FoU-center med tonvikt på kakel och VVS
. Permanent mässa
. Universitet med kakelfokus
. Gemensamma fabriker för kakelglasering, robotar, tillverkning etc
. Muséer med kakel i centrum
. Nätverk för konstnärer och designer
. Samarbete med Hollywood, som fortlöpande smyger in Sassuolo-
designade badrum i sina filmer
Det gäller att koordinera de lokala möjligheter som finns överallt, om man bara upptäcker dem. Vi får heller inte tolka orden generalist, dirigent och coach med gårdagens värderingar. En gammaldags dirigent modell Arturo Toscanini, som diktatoriskt domderade med sina musiker, göre sig inte besvär i dagens "teamwork". Det gäller också fotbollens alla legendariska "slavdrivare". Och självfallet ordergivande generaler i det militära. För att åstadkomma regionala, lönsamma kluster krävs en ny slags kreativa entreprenörer.
Kreaprenör - den nya tidens entreprenör
|
Läs rapporten från ett annorlunda seminarium den 5:e november 2002 |
Det innebär också att morgondagens generalist inte får vara "macho". Snarare tvärtom! Managers med "kvinnlig" intuition är en avgjord fördel.
Vi talar om en ny slags kreativa entreprenörer, som vi kallar kreaprenörer.
Sverige skulle kunna vara föregångsland
Sverige borde vara föregångsland
Framgångsrik management och organisation kräver fyra utslagsgivande förutsättningar, enligt Richard Normann, som var den internationellt mest kända av dagens svenska managementkonsulter, och som var bosatt i Paris fram till sin död 2003. De fyra förutsättningarna är:
1) Kort maktdistans
2) Lågt strukturbehov
3) Dämpad maskulinitet
4) Lagom individualism
Internationella bedömare anser att Sverige tillhör de få länder, som har idealisk jordmån för denna managementförfining. De svenska företagen har korta beslutsvägar, relativt platta organisationer, mjuka och informella relationer mellan individer, som i sin tur är beredda att underordna sig och stötta lagarbetet.
Urusel marknadspotential?
Inte alls. Generalister, som möter kunskaps- och informationssamhällets krav, har enorma möjligheter idag. Det anser i varje fall den engelske författaren Arnold Wesker, som publicerade följande uppseendeväckande och fingerade siffror i den danska dagstidningen "Politiken" för en tid sedan:
- Om jordens befolkning vore en stad med 100 människor proportionellt utvalda skulle den se ut så här: 57 asiater, 21 européer, 14 amerikaner (nord och syd), 8 afrikaner
70 färgade, 30 vita
70 ej kristna, 30 kristna
Hälften av all egendom skulle kontrolleras av 6 människor. Alla 6 från USA.
70 analfabeter, 50 skulle lida av näringsbrist, 80 skulle ha undermålig bostad och en skulle ha högre utbildning
Urusel marknadspotential, anser nog det gamla industrisamhällets företagsledare. Pessimisterna, alltså. Enorm marknadspotential, hävdar optimisterna, d.v.s. det nya kunskapssamhällets generalister och de utropar:
- Tänk att kunna utbilda dessa människor, göra dem produktiva och köpkraftiga!
Tyvärr förhindrar den kortsiktiga vinstjakten (fixeringen av kvartalsrapporter) många investerare att satsa långsiktigt på en lönsam framtid.
Låt inte föråldrade synsätt hindra oss optimister från att börja utbilda och rekrytera de rätta koordinatörerna, som är villiga att vidga sitt kulturella perspektiv. Från postmodern konst (för designens skull) till nanoteknologi (för att täcka ett av framtidens viktigaste kunskapsområden)! Låt oss göra Sverige till ett föregångsland i Kreaprenörskap.
Imi Markos
Chefredaktör i kunskapsnätverket Kreaprenör®