Staden - den nya kunskapsbörsen

"Vi lever med en framtid som inte fungerar och ingen förstår varför". Det beror bl.a. på att när förutsättningarna förändras dramatiskt, då blir eftersläpningen i samhället särskilt stor. Vi använder gammal terminologi för att beskriva vad som sker. Och gamla modeller på nya behov. Resultatet blir bl.a. tjänster och produkter, som inte längre behövs.  

Vi satsar stora pengar i vårdsektorn. Men konsumenterna efterfrågar hälsa. Vi satsar på utbildning. Men det som saknas är IN-bildning - förmåga att verka och göra nytta på den plats vi befinner oss. Och vi saknar verktyg och metoderer för IN-bildning  i syfte att optimera resursutnyttjandet i den nya kunskapsmetropolerna. Hela samhället tycks stå handfallet och titta på, när människor slåss på läktarna, skolkar i skolorna eller använder de sociala trygghetssystemen till annat än vad de var tänkta för.

Vem är den nya människan, vad betyder sinnenas revolution och vad attraherar den "kreativa klassen". Hur ska städer organisera sig för att bli attraktiva kunskapsmetropoler. Om dessa framtidsfrågor föreläste Leif Edvinsson, Kai Johansson och Lars-Olof Landin på ett par frukost- och lunchmöten i Helsingborg fredagen den 4 februari 2005 i samband med Marknadsföreningarnas ordförandekonferens. Trots att det samma morgon hade skett ett utsläpp från kemifabriken i Helsingborg, som under morgontimmarna ledde till att staden spärrades av, lyckades ett 60-tal av Helsingborgs Marknadsförenings medlemmar med nye ordföranden Hans Nelson i spetsen ändå att ta sig till frukostmötet. Och på lunnchmötet kom ytterligare ett 100-tal personer.


Leif Edvinsson och L.O. Landin i samspråk med Monica Oldsberg, Marknadsföreningen i Helsingborg.      Foto:Claes Landin

Ragusa vid Medelhavet - på topp i 500 år

Ragusa - nuvarande Dubrovnik - vid Medelhavet lyckades hålla sig på toppen bland kunskapsmetropoler i världen under mer än 500 år fram till början av 1800-talet. Det berodde på dess förmåga att utveckla sitt relationskapital - på dess vad man på engelska benämner "social intelligence", inledde Leif Edvinsson, den förste professorn i Intellektuella Kapitalet och Kreaprenrör. En stads utveckling och framgång bygger på vad Leif kallar dess förmåga till "kunskapsnavigering i möjlighetsrummet". Ny teknik har i alla tider skapat nya förutsättningar, vilket öppnar nya oupptäckta rum - möjlighetsrum. De som har förmåga att identifiera dessa nya tomrum och fylla dem med hjälp av innovationer - nya produkter och tjänster - blir givetvis de som lyckas bäst.

Leif lärde sig betydelsen att "tänka nytt" när han började studera i USA. När han först kom till USA blev han förvånad, när han inte fick bästa betyg trots att han tyckte sig ha redogjort exakt för allting i sitt svar och även hade angett källan, som han med sitt fotografiska minne dessutom kunde säga stod på en högersida. Läraren svarade: "That´s your problem, you are only recycling old shit".

Där det samlas människor med förmåga att ständigt förnya sig, där blir man framgångsrikast. En nyligen publicerad utredning från Nutek visar på samma sak, nämligen att människornas attityd är viktig för tillväxt. "En ny anda med en positiv syn på företagande" har gjort att t.ex. Kalix tillhör de överpresterande regionerna i undersökning.

Någon i publiken frågar vad Leif anser vara framgångsfaktorer för skolan och han svarar: Att lära att lära och tänka, stimulera till frågor och skapa glädje. Serotonin, som styr vår hjärnverksamhet, kallar Leif för "livsglädjens signalsubstans". Det sammanfattar väl vad hans mission handlar om. Att vi inte vet vad vår hjärna väger, men exakt vilket skonummer vi har, är en annan reflektion, som Leif ger oss.

Varför kom staden ursprungligen till, frågar Leif vidare. Jo det viktigasre skälet var att transaktionskostnaderna för olika flöden minskar. Det gäller alltså för städer som vill bli - eller som vill fortsätta att vara framgångsrika - att lyckas med att reducera kostnaderna för utbyte av varor och tjänster, alltså transaktionskostnaderna. Staden är därför ett viktigt "kunskapsverktyg" för att stimulera flöden och relationer. 

Vancover i Kanada, en gränsstad, var förra året den stad som ansågs bäst att leva och arbeta i. I år har Genève och Zürich övertagit denna position. Det finns en tendens att "den kreativa klassen" börjar överge USA och ser sig om efter andra destinationer. Städernas framtida framgångar bygger på att kunna attrahera kunniga människor. Helsingborg har goda förutsättningar att vara en sådan region, anser Leif Edvinsson. Detta går väl ihop med handlingsplanen för det fortsatta s.k. Lisabonprocessen, som EU-kommissionens ordf. Manuel Barroso nyligen har presenterat, nämligen att Europa 2010 ska gå om USA och bli "världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi".

Vi hade satt målet för detta möte i Helsingborg till att få med 10% av dem som lyssnade i ett prototypprojekt med syftet att göra Helsingborg till en KIZ - en Knowledge Innovation Zone. Mer om detta längre fram i rapporten.

Ny modell för att definiera flöden

Kai Johansson, affärsutvecklare, har lett något han kallar en Humanistisk Guerilla i Göteborg i många år. Behovet att skapa forum som förenar människans rationella natur med vårt behov av humaniora, och att ta hänsyn till detta när man skapar framtida affärsmodeller, är mycket stort. Många människor blir utbrända i våra moderna affärssystem. Men det är inte sant, anser Kai. De blir snarare inbrända, eftersom de inte får ge utlopp för de idéer de har inom sig, utan ständigt tvingas anpassa sig till många gånger inhumana system. När Kai stötte på kunskapsalliansen Kreaprenör® blev han tilltalad av de tankar som förenar.

Kai har utvecklat en naturlig managementmodell - BoxResonator - som analyserar varje steg i processen från "röda rummet", visionen, över "gula rummet", verksamhet och styrning, och ut i det "gröna rummet" där idén och visionen förvandlas till produkter och tjänster. Modellen bygger på OIKOS perspektivet (Oikos är grekiska och betyder hus. Det finns i både Ekologi=läran om huset och Ekonomi=hushållning).

OIKOS perspektivet förenar ekologi och ekonomi, med rummet hela tiden synligt. Människan är utgångspunkten med sina fria val, beslut och handlingar. Det vi gör skall kunna ske utan att omgivningen skadas eller manipuleras. Vi kallar detta ekologistik. De ständiga val som vi måste göra med eget ansvar blir allt svårare. Vi utsätts hela tiden för allt mer komplicerade skeenden och konjunkturer i vår omgivning. "Möjlighetsboxen" är ett laborativt  hjälpmedel för att hantera de situationer och val vi ständigt ställs inför. I BoxResonator tydliggörs dialog och budskap såväl inåt som utåt. Huvudprincipen för oss alla är att insidan skall vara en tillgång för utsidan. Oavsett yrke, bakgrund och  utbildning, är syftet att du ska kunna arbeta i de processer (flöden), som pågår runt om i vår omgivning. Grundsynen är att vi kritiska och motiverade skall kunna hantera informationsbrus och påverkan. Vi kallar detta för IN-bildning i den egna situationen.

Kai visade sedan med exemplet Tjörnbropark, som just nu pågår, hur han där har identifierat affärsidéer, verksamhet, möjliga produkter och tjänster och hur man nu söker maximera relationskapitalet och minimera transaktionskostnaderna i framtida turism-, fritids-, forsknings- och bostadsverksamheter.

Sinnenas revolution

L.O. Landin, Dialogkonsult och en av grundarna av Kreprenör®, avslutade med att redogöra för hur Kreaprenör®-alliansen tillämpat sitt kunnade för att förutse framtida affärsmöjligheter. Hur vi identifierar och fyller "möjlighetsrum" med lönsamma affärsprojekt. LO inledde med att citera renässanspersonligheten Leonado da Vinci. Han levde i en orolig tid som påminner om vår. Hans uttalande "all vår kunskap kommer ur vad vi känner" har varit inspirerande för Kreaprenör®. Denna insikt har utvecklats i vår tid av mediaforskaren Marshall McLuhan, som hävdade att "all mänsklig utveckling är en förstärkning och förlängning av oss själva".

Om vi ska förstå vad som händer i vår egen tid, menar LO, måste vi blicka 50-60 år tillbaka och se vilka banbrytande teknikgenombrott som skedde då. 1936 började de första kommersiella TV-sändningarna i USA och sedan i England och Frankrike. Och 1948 följdes detta teknikgenombrott av ett annat - transistorn - försteget till microdatorn. Det är effekterna av dessa båda teknikgenombrott som vi ser idag. Vi människor har en tendens att överskatta teknikens möjligheter på kort sikt. Och vi underskattar alltid de sociala förändringarna på längre sikt.

TV-tekniken fördjupar våra känslor, hävdar LO och tar som exempel en jordbävning som på 1970-talet förorsakade 600.000 människors död i Kina och som vi inte ens minns. Flodvågskatastrofen nyligen har däremot lett till den största humana insatsen i vår tid - därför att katastrofen sändes i TV, menar LO.

På samma sätt förlänger datorn våra hjärnor med tonvikt på den logiska, rationella delen av hjärnan. Och sammanfogade på Internet sätter dessa båda tekniker nu turbo på vår hjärnas båda sidor - den rationella och den emotionella.

Ångmaskinens och senare de elektrifierade och energidrivna motorernas Industrisamhälle förbättrade och förstärkte i första hand våra muskler och förbättrade på ett osannolikt sätt produktiviteten. Vi trodde ett tag att vi kunde förstå och göra allting. Den mekaniska analysen och dess tvådimensionella konsekvenser är ett arv från den industriella epoken.

När den alltmer kunniga människan blir varse sin egen växande betydelse och den nya teknikens möjligheter, då kommer våra skenbart irrationella sidor, vår fantasi och biologiska perception, helhetssyn, att växa på den mekaniska analysens bekostnad. Och resultatet blir den "sinnenas revolution" som vi idag bara har sett inledningen på.

Om all kunskap kommer ur vad vi känner, genom våra sinnen, borde de modeller vi använder för att förutse kommande behov utgå ifrån människorna, ifrån våra önskningar och drömmar, våra sinnen. Kreaprenör® har därför tagit fram en flerdimensionell modell för hur regioner och företag skall kunna identifiera sina "möjlighetsrum" och "fylla dessa med lönsamma affärer". Modellen kallar vi CrossSensor  och vi har som exempel här tagit fram en första rapport med hjälp av modellen om Helsingborg.

Ett 30-tal personer har nu anmält sig att vara med i det planerade PPP (prototypprojektet) att omvandla Helsingborg till en KIZ=Knowledge Innovation Zone. De som vill vara med kan läsa mer under fokusområde Tillväxt & Struktur.