Samhälsa - den första konferensen om hälsa och värdegrund
Den 5 april 2006 arrangerades den första konferensen om Samhälsa på World Trade Center i Stockholm. Arrangörer var kunskapsalliansen Kreaprenör® i samarbete med Kompetensgruppen i Stockholm, EBC Medical med bl.a SVAR Läkarforum och deltagande föreläsare. Tanken är att Samhälsa skall bli en återkommande konferens med olika teman och med större utrymme för diskussion och workshops.
Några av föreläsarna;
Thomas Aksnes (Kvantmedicinare), Lena Pehrs (Konsult intellektuella kapitalet), Eva Pettersson (Hälsolots), Karl E. Arfors (Prof. i mikrocirkulation och inflammation), Peter Elmberg (Musikant), Annika Elmqvist (Terapeut), Leif Edvinsson (Prof. intellektullt kapitalet), Inga-Lill Wener (Ordförande Föreningen Brobygge&Dialog)
Utvecklingen inte minst inom det medicinska området går mycket snabbt. Ny kunskap om hur människan fungerar fysiskt och psykiskt förändrar också våra världs- och värdegrundande begrepp. Tanken med Samhälsadagarna är att öka det allmänna medvetandet om ny kunskap och bryta motstånd till förändring som alltid finns. Till konferensen var läkare, affärsmän, konsulter, energimedicinare och hälsointresserade inbjudna. Ett 50-tal personer deltog på konferensen, som gick parallellt med den sedan flera år etablerade konferensen Personal & Hälsa. Ett 75-tal personer har nu gått med som medlemmar i den nybildade ideella föreningen Kreaprenör®, som höll konstituerande stämma som avslutning på Samhälsa-dagen.
Integrativ medicin
Huvudtemat för den första konferensen om SAMHÄLSA var integrativ medicin – om när medicin och värdegrund krockar.
- Vetenskapen och medicinen är vår tids nya kyrka. Makt utövas och tillbedjan sker av troende. För patienten kan dock samhället och den förhärskande skolmedicinen upplevas antingen som Gud eller Djävul. Det skriver Ingemar Ljungqvist, chefredaktör för tidskriften 2000-talets Vetenskap, vars medicinske redaktör bevakade konferensen om Samhälsa.
Inledning
Moderator var Lars-Olof (LO) Landin, en av grundarna till Kreaprenör® och redaktör för bl.a Läkardialogen SVAR sedan många år. Han gav en kort bakgrund till begreppet ”Kreaprenör”, ett ord som inte finns i språket ännu och som därför har gått att varumärkesskydda. Begreppet är en kombination av orden ”kreativitet” och ”entreprenörskap”. LO menade att entreprenören har varit industrisamhällets motor. I det framväxande samhället, som byggs på nya kunskaper och ny teknik, krävs dock större mångsidighet. Beviset för att nya synsätt behövs är att idag är 1/3 av svenskarna är sjukskrivna eller förtidspensionerade trots stora satsningar på arbetsmiljö och vård. Och LO menade att detta bl.a beror på konflikten mellan industrisamhällets prioriteringar av intelligens och rationalitet på bekostnad av andra mänskliga behov som emotionalitet och fantasi. Framtidens entreprenörer – kreaprenörerna – måste klara av att tillfredställa HELA människan och att ånyo få ihop kropp, själ och ande till en enhet. Något som de gamla grekerna hade klart för sig. I Kanada kallar man detta för ”den tredje medicinen” eller integrativ medicin.
LO introducerade också begreppet ”ignorans” parallellt med ”intelligens”.
- ”Intelligens”, menade LO, är att organisera ”det vi vet att vi redan vet”. Idag, i en tid kännetecknad av stark förändring, gäller det att få fler intresserade för ”sånt vi vet att vi inte vet”. ”Ignorans” är ett uttryck för ointresse för ”sånt vi inte vet”. Att öka MEDVETANDET i samhället om att det finns ”sånt vi vet att vi inte vet” och att söka förklaringar till det oförklarliga är dagens stora samhällsutmaning. Och det är vad föreningen
Kreaprenör® har bildats för att bistå med.
- Inom de närmaste åren kommer kvantfysik, kvantmedicin, nanoteknologi m.m att förändra världen, förutspådde LO. Ju snabbare människor görs medvetna om detta desto bättre kommer det att gå för Sverige. Om människor blir mer medvetna, kan de med förtröstan delta i arbetet med att förändra världen, istället för att som nu vara sjuka och rädda för det som sker.
LO introducerade Peter Elmberg, beteendevetare och musikant, som inledde dagen med att sjunga sin egen sång ”Now is the time”.
Det är hög tid att minska ignoransen, att uppmärksamma ”Titanicsyndromet” i vår tid och arbeta för Samhälsa.
”Den tredje medicinen”
Under dagen presenterade Thomas Aksnes från Norge, Elena Malmefeldt, Center för Energimedicin, Annika Elmqvist, Papillonprogrammet och Eva Pettersson, Hälsolotsen, alla från Stockholm, olika aspekter på ”den tredje medicinen” varav mycket fortfarande tycks vara i hög grad kontroversiellt.
- För det tar tid att ändra paradigm, menade Thomas Aksnes.
Thomas kommer själv från en norsk forskarfamilj, som inte accepterade att han började forska i ett ämne som då inte fanns – kvantmedicin eller frekvensmedicin. I Norge tycks man ha kommit lite längre än i Sverige. även om tidningen 2000-talets Vetenskap under 10-talet år skrivit om utvecklingen. Frekvensmedicin är en utmaning för hela skolmedicinen. Här kommer metoder som tycks vara både billiga och effektiva, ej invasiva och synbarligen utan biverkningar. Thomas Aksnes berättade om hur på ett sjukhus i Norge under en demonstration av frekvensapparatur det kom in en flicka med en förmodad, akut blindtarmsinflammation. Mamman och flickan godkände att han fick göra en frekvensmedicinundersökning inför samtliga församlade läkare. Hans undersökning visade att det istället rörde sig om en kraftig urinvägsinfektion och efter ytterligare kontroll visade detta sig också vara riktigt. En läkare på sjukhuset medgav då inför de församlade att 30% av alla blindtarmar, som opereras bort på detta sjukhus, INTE är inflammerade. Men ingen hade sagt något om detta tidigare, och patienterna får efter operation antibiotika, som tar bort den verkliga orsaken till inflammationen. Om man med frekvensmedicin skulle kunna avstå från ett stort antal operationer bara på detta sjukhus, borde väl ingen vara ointresserad.
Trianon
Thomas Aksnes delade in medicinen i tre delar (se bilden ovan):
• Skolmedicinen
• Komplementär, alternativ eller varför inte den traditionella medicinen, som fanns före skolmedicinen
• Och kvantmedicinen
Thomas, som är väl insatt i den sistnämnda delen, berättade hur han arbetar med frekvensmedicin, eller läran om kroppens cellkommunikation. Den apparatur som används för att mäta och självreglera kroppens signaler emanerar från amerikanen Bill Nelsons innovation QXCI, som han tog fram tillsammans med ett forskarlag i Ungern. Senare har flera och allt modernare apparater utvecklats som SCIO, DDFAO (medicinska forskningsteamet MedILD i Frankrike), Introspect (Practic Psycophysics i Moskva) och LIFE Systems.
Frekvensmedicin utgår ifrån att alla celler avger elektromagnetisk resonans. Hjärnan läser hela tiden av kroppens signaler och initierar olika processer i kroppen. Det är ständigt miljontals sådana processer igång. Och de påverkas givetvs av strålning, mentala trauman, toxiner m.m. Behandlingar syftar till att återställa naturliga balanser i kroppens energisystem.
Elena Malmefeldt definierade sjukdom som ett tillstånd eller en process hos människor, som gör att individen inte fungerar optimalt.
I humanmedicin kan begreppet sjukdom ses från tre olika synvinklar. 1) Det strikt medicinska sjukdomsbegreppet hänför sig till en läkarbedömning som resulterar i en diagnos. 2) Individens egen upplevelse av sjukdom, som är baserad på symptom som smärta, trötthet, nedsatt funktionsförmåga m.m 3) Det sociala sjukdomsbegreppet, som avser dels den ”sjukroll” en person kan tilldelas av omgivningen eller själv anta, dels de samhälleliga ersättningar, t.ex sjukpeng och sjukpension, som sjukdom kan ge rätt till.
Idag består den största gruppen sjuka av dem, som inte kan diagnostiseras, men som ändå upplever en mängd symptom. Dessa har vad som i ett humanmedicinskt perspektiv kan kallas funktionsnedsättningar. Och skolmedicinen tycks i många fall sakna förklaringar.
Energimedicinen är ett nytt sätt att ge sådana förklaringar. Med ”energimedicin” avses metoder för diagnostik och terapi, som utgår från människans energisystem. Energiaspekten är det primära, som orsak till sjukdom och möjlighet för läkning.
Människans fysiologiska energibehov uppgår i vila till ca 0,1 kWh per timme, vilket motsvarar ca 2400 kcal/per dygn, som tillgodoses genom födan. Det finns många energiformer; vibrationer, ljud, ljus, elektromagnetism, värme, rörelse. Kroppens funktioner utgörs av flera av dessa energiformer vilka lagras, omvandlas, bearbetas och transporteras i kroppen. Energi går att mäta och påverka.
Begreppet energi är nära förbundet med begreppet kraft. Fundamentala krafter i naturen förutom gravitationskraften är t.ex den svaga elektromagnetiska kraften och den starka kärnkraften. Det ger upphov till kraftfält, som är både mät- och påverkbara. Energiprincipen är en empirisk fysikalisk lag, som säger att energi inte kan förstöras eller nyskapas utan bara omvandlas från en energiform till en annan. Däremot kan en energiform förbrukas, vilket sker i samband med att den omvandlas från en till en eller flera andra energiformer.
Vad är det då som tar vår energi? – Toxiner i mat och miljö, sorg och stress, depressioner, virus och bakterier är exempel. För att bearbeta sådant använder kroppen energi, som avtar för att till sist förbrukas. Man kan mäta energi på olika sätt (DDAFO, Introspect, HRV) och kan på så sätt fastställa kroppens funktioner. Om funktioner brister söker man fastställa vad det är som ligger bakom. Och man kan sedan avläsa och analysera kroppens reaktioner på behandling.
När man finner problem till varför(?) individen har symptom, föreslår man livsstilsförändringar, som skall öka energin eller minska dränering av energi. Ofta behövs olika slags behandling beroende på vad och hur starkt något har etablerat sig i kroppen.
Akupunktur, olika massageformer, osteopati, näringsfysiologi/kostrådgivning, detoxprogram, healing, homeopati, zonterapi, kinesiologi m.m bygger alla på ett biofysiskt tänkande, dvs en ökning/reglering av energi, medan det som kallas skolmedicin bygger på ett mera biokemiskt tänkande.
Idén med ”den tredje medicinen” är att kombinera flera olika tankevärldar – integrativ medicin. Läs mer om projekt Trianon här på hemsidan, ett projekt som initierats av en av initiativtagarna till denna konferns Fredrik Lübbing, som tyvärr inte själv hade möjlighet att medverka.
Lena Pehrs, Eva Pettersson och Elena Malmefeldt,
tre av föredragshållarna på Samhälsa-dagen, kopplar av med en kopp té.
Dags att genomföra livstilsförändringar
På Volvo Lastvagnar har man sparat 5 miljoner kr per år genom att få personal att ändra livsstil.
När det gäller livsstil har samhället ett stort ansvar för att utvärdera nya metoder, vanor och behandlingssätt, som tar sig uttryck i allehanda nyheter och tjänster som utbjuds på den fria marknaden:
• Mobiltelefoner, ett enormt experiment hur mycket strålning människan tål
• Hårfärgning, piercing, tatueringar, amalgam – hur påverkas vi
• Kosten, med alternativ för dem som inte tål raffinerad och besprutad mat
• Läkemedel för att tysta kroppens eget språk, ex.vis opioider till hyperaktiva barn (ADHD-barn)
Varje känsla vi upplever är en energiform. Känslor och ord är energi. Problemet är att många har tappat tron på samhället. Tiden är knapp för samtal, förståelse, kärlek och medkänsla. Kvar finns osäkerhet, rädsla, otrygghet och brist på livstro. I allt detta tappar vi energi. Vi borde lära oss vad som ökar vår energi, vad som är vitala frekvenser och att vi är varandras läkningsmöjligheter. Slösa med kärlek, var ett huvudbudskap från både näringsterapeut Elena Malmefeldt och hälsopedagog Eva Pettersson.
Annica Elmqvist, också terapeut, beskrev huvudragen i en behandlingsmetod, som hon kallar Papillonpedagogiken:
• Känsla
• Tanke
• Kropp
• Relationer
• Ekonomi
• Relationer
• Självuppfattning
• Näring
• Rörelse
• Miljö
Känslan kommer alltid först. Vi måste uppleva för att veta. Eller som Leonardo da Vinci för 500 år sedan uttryckte samma sak: ”All vår kunskap kommer från vad vi känner”.
Gösta Sundberg, IT-entreprenör och mannen bakom mobila gymnasiet i Kista, ett av de lyckade projekten under den s.k IT-bubblan, berättade om Forum Frisk och ett nytt projekt för livstilsförändring via personlig hälsocoaching med hjälp av Internet.
Andlig hälsa
Inga-Lill Wener ledde ett samtal om vägar till hälsa och livsglädje, och om vad begreppet ”Andlig hälsa” betyder när kreativitet och det egna skapandet får allt större betydelse. Inga-Lill är pedagog, författare och redaktör, och har tidigare bl.a. varit utbildningsledare i Nordiska ministerrådet. Nu är hon ordförande i föreningen Brobygge & Dialog och projektledare för ett tvåårigt dialog- och kunskapsprojekt, som via olika opinionsfora ska synliggöra samband mellan människa, miljö, samhälle, andlighet, hälsa och välbefinnande.
Hon ställde frågor om vad begreppet ”Andlig hälsa” betyder i vardagslivet, om det spelar någon roll hur man tänker och om man blir man friskare av att tro. Varför ska man lägga till ordet ”andlig” – räcker det inte med begreppet hälsa - och finns det någon som helst vetenskaplighet i detta?
Om dessa frågeställningar samtalade hon med ingenjören och livskonstnären Torkel Morgell, 82 år, initiativtagare till Stockholmsföreningen för Ekologisk Teknik, SET, och en av initiativtagarna till riksorganisationen Konsumenter i Samverkan. Och med Patricia Lundkvist, 54 år, egen företagare, som arbetar med att skapa balans i livet för individer och företag. Samt med Peter Elmberg, som fick representera ungdomen och som berättade om egna erfarenheter om ”att våga vara medmänniska”. Han undervisar bl.a i skolorna om musiken som en källa till medvetande.
Modeller för Sverige
Jeremy Halpin inledde det sista föreläsningspasset med att försöka sammanfatta hur en ny modell för integrativ medicin skulle kunna se ut.
Jeremy är akupunktör, shiatsuterapeut och lärare vid Karolinska Institutet,
Axelssons och Center för Energimedicin. Innan Jeremy kom till Sverige för tio år sedan arbetade han på en privat klinik i hemstaden Sydney i Australien. Han ser komplementärmedicinen och skolmedicinen som två modeller med varsin logik.
- Verkligheten kan inte ramas in. Vi använder bara olika system för att förklara olika saker.
Han jämförde med historien om personerna som med förbundna ögon skall beskriva en elefant. Den som står vid snabeln beskriver naturligvis något annat än den som står vid fötterna. Ingen har fel. Jeremy bjuder på sin medicinska modell, som ger insikt om helheten och som inte bara en begränsad bild av verkligheten.
Sjukdom ses ofta som en fiende som skall avväpnas. Ett sådant synsätt leder till hög nivå av påverkan på kroppen med biverkningar som följd. Och detta är ofta en sämre utgångspunkt för behandling av kroniska sjukdomar.
För att få ihop en modellen för integrativ medicin måste vi först fråga oss vad vi menar med hälsa? Det är mycket vi kan sammanfatta under detta begrepp:
• Den personliga hälsan, "hur jag mår"
• Akut sjukdom, "sånt jag råkar ut för"
• Kronisk o-hälsa (dis-ease), "sånt som finns i min konstitution"
• Min medvetenhet om vad hälsa är (consciousness), att lära sig - hälsokunskap och självförstärkning (self–empowerment)
• Mitt emotionella, mentala och psykologiska välbefinnande
Jeremy kommenterade sedan på ett underhållande sätt hur man arbetar med hjälp av olika medicinska modeller;
• Den skolmedicinska anatomiska/psykologiska/biokemiska-modellen, där man analyserar och reglerar med hjälp av kirurgi och läkemedel - den i västvärlden mest tillämpade modellen idag
• Energimodellen - ex:vis den asiatiska ”Qi”-modellen
• Näringsmodellen inkluderande energi och biokemi
• Rening och avgiftning
• Den frekvensmedicinska modellen, som vi under Samhälsa-dagen fick flera exempel på
• Den psykologiska modellen
• Den psykofysikaliska modellen
• Den spirituella, andliga modellen
Till detta skall läggas samhällsekonomiska aspekter;
• Vård och omsorg
• Ekonomi
• Miljö
• Utbildning
Och slutligen omvärldsfaktorer;
• Media/Information
• Samhälle/Privatliv - Näringsliv/Livsnäring
Jeremy Halpin betonade vikten av att vi måste bli mera medvetna om och få flera med oss kring alla dessa aspekter i en framtida modell för integrativ medicin.
Konsten att kunskapsnavigera mot framtiden
Professor Leif Edvinsson (här till vänster tillsammans med en annan av föreläsarna professor Karl E. Arfors) är en av Sveriges mest kända "hjärnor" utomlands. 1998 fick han nämligen pris som "årets hjärna" i konkurrens med bl.a Bill Gates.
Leif är också världens första professor i intellektuellt kapital som adjungerad professor i Lund och numera också i Hongkong.
Leif Edvinsson visade en bild över världen med Nordpolen i centrum, Europa snett neråt vänster, Amerika snett uppåt höger och Asien snett neråt höger. Och hans fråga var:
- Var hittar du flest hjärnor?
Svaret är givet, snett neråt höger i Asien. Och där finns följaktligen också den största potentialen i framtidens kunskapssamhälle. Redan nu är varuekonomin i världen under 10%. Och i USA importerar man systematiskt ”hjärnor” varje år för att kompensera. Hur gör vi i Sverige?
Sverige och övriga nordiska länder ligger fortfarande väl till när det gäller jordmån för intellektuellt kapital. Det visar flera aktuella undersökningar. Den amerikanske forskaren Richard Florida, som Leif träffade under dennes besök nyligen i Sverige, hävdar att Sveriges har de allra bästa förutsättningarna "att attrahera den kreativa klassen".
Men ska vi lyckas hålla denna tätposition gäller det att anamma en ny syn på vad som är de viktiga faktorerna på tillgångssidan – nämligen det mänskliga kapitalet, som Leif delar in i kunskaps-, organisations- och relationskapital. "Ignoransen" i Sverige och andra europeiska länder är stor och insikten om betydelsen av att genom integration med andra länder sätta turbo på det intellektuella kapitalet.
Som exempel på ”intelligenta regioner”, där man har lyckats särskilt väl att attrahera den kreativa klassen, ansåg Leif Edvinsson att man skulle se den satsning som har gjorts och görs i Malaysia. Redan 1995 lanserade ”Mr M” – läkare och Malaysias president – sin vision 2020 för Malaysia. Förvånansvärt noga har man lyckats följa denna plan, vilket bl.a inneburit att man byggt en kunskapskorridor från flygplatsen och till centrum av huvudstaden. Tillväxten i Malaysia är 4 – 5 gånger större än i Sverige. Man erbjuder 10 års skattefrihet för företag, som etablerar sig där. Det finns 10 gånger fler partier i Malaysias riksdag än i Sveriges.
Hur öka kreativiteten? Leif visade på resulat från ett nyligen publicerat index, som mäter "antal frågor och antal skratt". Detta index visar att kreativiteten är högst i barnaåren för att därefter sjunka och vara absolut lägst i 41-års ålder (+/-) för att därefter åter börja stiga i pensionsåldern. Detta faktum föranledde någon i publiken att undra om inte förtidspensioneringen kanske i själva verket var lösningen på Sveriges behov.
“A happy workforce makes for a healthy Bottom Line”
Lena Pehrs är civilingenjör och partner i företaget Bottom Line tillsammans med bl.a Leif Edvinsson. I företaget Bottom Line studerar man hur arbetsklimatet påverkar verksamheten. Och man har funnit att personal som känner sig delaktiga producerar mer.
Det visar sig också att verksamhetskulturen är mycket stark. ”Den sitter i väggarna och vinner alltid”. Det är omöjligt att arbeta mot kulturen. Viktigt är därför att istället börja med att mäta hur kulturen ser ut – ”Så här fungerar, tycker, känner och gör vi” – och sedan hitta sätt att successivt ändra kulturen. Värdebarometern är ett instrument som tagits fram för att undersöka och påverka verksamhetskulturen.
Företaget Bottom Line har också visat hur viktigt det är att alla i en organisation talar samma språk. Alla typer av feltolkningar kan vara förödande för verksamheten. Och detta är inte minst viktigt för att överbrygga generatiosgränser. I detta arbete är det värdefullt att arbeta med bilder. Lena visade exempel på bildspel, som tagits fram för att väcka viktiga frågor och dra igång konstruktiva dialoger inom oganisationer.
Och som sagt, avslutade Lena; ” A happy workforce makes for a healthy bottom line”.
Förbered det kommande paradigmskiftet inom medicinen
- Flera Nobelpristagare i kvantfysik har uttryckt en stark önskan att biologer och medicinare borde ta med frekvenser i tänkandet. Vi ser, hör och minns med hjälp av frekvenser. Och vi skapar hologram i minnet. Men dagens medicinare har ännu inte med frekvenser - eller ens energi – i sitt förhållningssätt till människan och i sitt forskningstänkande.
Den som sade detta var professor Karl E. Arfors, när han som siste talare avslutade konferensen om Samhälsa. Han är specialist på mikrocirkulation och inflammation. Han var med och byggde upp Pharmacias forskning i USA under 1980-talet. I USA blev han kvar i 17 år. Idag gästföreläser han bl.a på Karolinska institutet för blivande läkare om näringslära och energimedicin.
- Vi tänker fortfarande efter det gamla paradigmet från 1687, som Newton lämnade efter sig. Trots att Einsteins relativitetsteori funnits i 100 år. Det är Newtonskt att tro att molekyler simmar omkring för att vid rätt tidpunkt träffa på sin receptor. I kvantfysiken kan man inte samtidigt se en partikel och dess förlopp – och om det blir partiklar eller frekvenser (vågrörelser) avgörs bl.a av Heisenbergs osäkerhetsprincip. I kvantfysik kan man inte göra några experiment utan att påverka expermentet. Översätt detta till dagens ”dubbelblinda” forskarvärld. Det är dags att vi förbereder oss för ett kommande paradigmskifte inom medicinen.
Som exempel tog Arfors våra kostvanor.
- Och det är hög tid för en djupare diskussion om de kostråd som Sveriges Livsmedelsverk ger normala personer och som Sveriges dietister ger som råd till diabetes-patienter.
Livsstilssjukdomar som diabetes och åderförkalkning ökar dramatiskt i hela västvärlden. Och numera också hos barn. Det har en forskargrupp vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg kommit fram till. Merparten av alla behandlingar på sjukhus rör detta. Ändå satsas det mycket mer på andra och betydligt mycket mindre insatskrävande åkommor i Sverige och hela västvärlden.
Ändå är det nästan omöjligt att få igång en diskussion om att ändra våra kostvanor, och detta trots att allt fler läkare och dietister börjar inse att det är något grundläggande fel på de kostråd som har getts i decennier. Tvärtom blir de som sätter sig upp mot Livsmedelsverkets rekommendationer hudflängda och ifrågasatta i media. I Sverige har vi under årtionden blivit itutade att vara rädda för fett, trots att det blir alltmer uppenbart att det inte är fett man blir fet av utan av kolhydrater. Men vi är ”fettskrämda” i Sverige och Livsmedelsverket fortsätter att rekommendera fettsnål och kolhydratriklig kost. Även till diabetiker, trots att potatis till diabetiker är ungefär lika nyttigt som nötter till nötallergiker.
- Den fortsatta diskussionen måste leda fram till att vi samlar oss runt två studier på diabetes typ 2 patienter. En studie enligt dietisternas råd med lågfettkost och 60% sockerkedjor och en med högfettkost och 20% sockerkedjor. Efter det har vi svart på vitt vad som gäller, menade Arfors.