Hel Människa, Hel Jord
2008 års konferens i regi av Föreningen Brobygge & Dialog hölls den 19-20 september 2008 i Filadelfiakyrkan på Rörstrandsgatan i Stockholm. Teologen och förre ärkebiskopen KG Hammar var en av huvudtalarna tillsammans med religionsforskaren Antoon Geels, biologen Stefan Edman m.fl.
Kreaprenör hade Föreningen Brobygge & Dialogs uppdrag att göra denna rapport från konferensen. På bilden samtalar KG Hammar med Kreaprenörs huvudredaktör Imi Markos.
KG Hammar lade grunden för konferensen
Tack för en som alltid lika spännande konferens. Föreningen Brobygge & Dialog och dess ordförande Inga-Lill Wener har verkligen förmåga att samla föredragshållare av yppersta klass till sina konferenser. Utifrån vårt Kreaprenörperspektiv – på spaning efter det vi vet att vi inte vet – skall vi i denna rapport successivt försöka göra konferensen rättvisa i ord och bild. Under månaden efter konferensen kommer vi nämligen här på hemsidan att fortlöpande komplettera rapporten med fördjupningsartiklar om de olika konferensinslagen.
Vi tyckte att förre ärkebiskopen KG Hammars inledande föredrag på temat ”hel människa” var lysande. Han lade, precis som biskop Martin Lönnebro gjorde vid Brobygge-konferensen i Sunne 2005, en grund för hela konferensen.
Utifrån perspektivet ”den vise är vis så länge han söker, men när han tror sig ha funnit sanningen blir han en narr” visade han hur han och många före honom i den världsvida kyrkan har förvaltat det kristna arvet. Imi Markos kopplar i sin redovisning av föredraget an till KG Hammars senaste böcker i ämnet. KGs slutsats är att det inte finns några hela människor, men att de mest hela människorna är de som är på väg. Människor som accepterar sina egna brister och sin roll att vara en liten del i en stor process. De som inser att det enda vi kan vara helt säkra på är att allt ständigt förändras och som lär sig den svåra konsten att försonas. ”Herre förlåt dem ty de vet inte vad de gör”.
Läs mera om KG Hammars syn på "Hel Människa" här.
Glokal spiritualitet och det nya hälsoperspektivet
Religionsforskaren från Lund Antoon Geels personliga skildring av människans andliga utveckling fram till dagens postmodernism var likaså spännande och lärorik.
Mystikerna har genom historien visat sig kunna fånga verkligeheten bättre än de religionstillhöriga, menade Geels. Religiösa människor har en tendens att i olika grad fastna i specifika mönster.
Men är då inte religion och andlighet (spiritualitet) samma sak. Nej, menar Geels. Den klart växande tendensen i det moderna samhället är andlighet utan tillhörighet. "I´m spiritual, but not religious".
På bilden ser vi Inga-Lill Wener tillsammans med Antoon Geels.
Vi saknade dock som förklaringsvariabel det vår kunskapsallians Kreaprenör har studerat mycket noga, nämligen teknikens inverkan på oss människor. Vi människor utvecklas genom våra sinnen och vi strävar alltid efter sinnenas förlängning och förstärkning. Dagens tekniska möjligheter att förlänga och förstärka vår perception med hjälp av Television och Internet (informationseran) och möjligheten att med dagens teknik också kunna se och mäta allt längre in i materiens minsta beståndsdelar, gör att resan nu också går inåt i lika hög utsträckning som tekniken tidigare har fört oss utåt (maskin- och transporteran).
Människorna utvecklas just nu till att bli alltmer subjektiva och den holistiska visheten prioriteras, påpekade Antoon Geels. Men som den amerikanske managementgurun Peter Drucker brukade påstå ”så talar vi mycket om vad vi kan göra med teknik, men vi talar alltför sällan om vad tekniken gör med oss”. Det sistnämnda perspektivet som förklaringsvariabel är alltså det vi skulle vilja komplettera Geels utmärkta redogörelse med. En hel människa kan liknas vid en buske, avslutade Geels. Fast förankrade i verkligheten med sina rötter, men med en flexibel krona. Läs mera om hur Imi Markos uppfattade Antoon Geels föredrag här. 
Biopaten och läraren Eva Cayts kompletterade därefter på ett mycket underhållande och personligt sätt bilden av "den hela människan" med att ge oss "det nya perspektivet" om hur hälsa i det lilla kan skapa hälsa i det stora. Hon hade valt att kalla sitt föredrag Såsom nedan, såsom ovan.
För en biopat är hälsa detsamma som att kroppens avgiftningsförmåga är större än alla belastningar vi utsätts för - både psykiska och fysiska. Mer information.
Från förundran över naturens under till förströstan
Biologen Stefan Edmans lika lysande genomgång dag 2 om sin egen förundran över En jord att älska och hans ”vetenskapliga” kopplingar mellan den Hela jorden och den Hela människan och humanismen borde bli ett obligatoriskt föredrag i alla skolor redan på grundskolenivå. Det skulle bidra till att unga människor tidigt i sina liv fick förståelse för betydelsen av de ”många språken”. Man skall inte pressa in vetenskap i konst och tvärtom, menade Stefan. Alla språken behövs och kompletterar varandra. Det skulle göra skolan roligare och få fler ungdomar att inse att historia, biologi och filosofi inte bara är tre tråkiga ämnen på schemat mellan de roliga håltimmarna. Dessutom kan Stefan säkert få även de mest inbitna ”räknesnurrorna” att koppla av för några minuter och läsa en dikt, som de plötsligt förstår värdet av. Stefan Edman ses här tillsammans med Inga-Lill Wener, som skänkte Stefan en personlig visa om tveskärten, det lilla, oomtyckta krypet, som var en av de företeelser Stefan tidigare i sitt föredrag hade fått oss att förundra oss över.
Tack Stefan för bekantskapen med biskop Gregorius, som redan på 300-talet beskrev Kosmos som en levande kropp och menade att människan skall vara det friska hjärtat i den kroppen. Gregorius var en urusel organisatör och fick sparken som biskop. Men han var en lysande predikant. Och tack Stefan för dina 6 F från FÖRUNDRAN och vidare att FÖRSTÅ, FÖRLÅTA, över FÖRNÖJSAMHET och FÖRÄNDRING till FÖRTRÖSTAN.
Läs nu hur Imi Markos uppfattade Stefan Edmans föredrag.
Bruka och bevara
Pastor Karin Olofsdotter (på bilden tillsammans med Brobyggare Kristina Kahnlund) hade satt titeln "Bruka och bevara" på sitt föredrag, kanske omedveten om att detta också är mottot för den nya kulturarvsstrategi som Riksantikvareämbetet har lagt fast i sitt strategidokument Agenda K.
Karin har studerat Bibelskrifterna för att se vilken plats naturen har och har haft i kristendomen. Som kristen och senare som fältbiolog upplever hon nämligen en konflikt. Är det rent av kristendomens jordbrukartradition och det lutheranska entreprnörsarvet, som i själva verket har skapat dagens miljöproblem? Hon började studera Bibeln för att se vad som verkligen står skrivet.
Och hon fann två viktiga berättelser.
Läs om dessa i Imi Markos referat av hennes föredrag.
SvT-meterologen Pär Holmgren tog i sitt föredrag upp klimathotet som exempel på när människor har börjat gå för långt på brukarvägen. Vi konsumerar 2-3 jordar med nuvarade konsumtionstakt, menar Holmgren. Det gäller att vakna upp och börja tänka på hur vi måste förändra vår livsstil för att jorden skall övereva.
Konferensen hade kanske mått bra av om det hade funnits företrädare med en annan syn på den globala uppvärmningen än den som Pär och många med honom representerar. Men det finns även bland forskare de som inte lika starkt proklamerar "undergångsperspektivet". Även Stefan Edman kom in på klimatspåret mot slutet av sitt föredrag. Även om båda gjorde vissa reservationer finns alltid risken att de närmar sig det ”narrande” som KG Hammar tidigare varnat vad gäller ”global uppvärmning”, alltså att man har den enda sanningen. Läs här hur Imi Markos inspirerades av Pär Holmgrens föredrag.
Av en händelse läste vi direkt efter konferensen om Stefan Fölsters nya bok ”Farväl till världsundergången” som publicerades veckan efter konferensen. Fölster menar å sin sida att klimatdebatten mindre borde handla om vad vi människor bör göra och mera om vad människor sannolikt gör. Hans slutsats är att nuvarande Europa-politik leder till att utsläppsintensiva företag flyttar någon annanstans med andra regler, varför de globala utsläppen inte minskar. Och i framtiden kommer vi bara att undra varför koldioxidutsläppen inte minskade - trots att vi var så duktiga.
I sammanhanget vill vi passa på att förmedla Kreaprenörs huvudredaktör Imi Markos syn på vilka som borde ta ansvar för utvecklingen i hans version av den klassiska anklagelsen J´accuse. 
Rätt eller fel? Åsikterna går isär om hur vi ser på evolutionen och jordens utveckling. Harry Månsus, Brommadialogens grundare och en av eldsjälarna också bakom dessa Brobygge-konferenser, ledde den avslutande Dialogen med deltagarna. Han sammanfattade de två dagarnas konferens med att säga:
- Alla ideologier och religioner står inför ett eldprov. Vilken av dessa har kraften att bidra till att ge oss den rätta helhetssynen, som klarar av att förändra vår nuvarande konsumtion från tre planeter till en.
- Att ta hand om oron - det är så stora folkrörelser skapas......och då behövs den gränsöverskridande Dialogen, menade Harry. Och vi teologer måste vara med där "mitt i röran". 
Att brobyggare behövs blev även denna konferens i Föreningen Brobygge & Dialogs serie konferenser om Människa och Liv ytterligare ett exempel på. Vi tackar alla deltagare och arrangörer - på bilden ovan spelar och sjunger Thomas Wiehe - som med sitt engagemang bidrog till att göra Brobygge & Dialogs konferens "Hel människa, hel jord" så lyckad och tänkvärd.
Stockholm i september/oktober 2008
LO Landin och Imi Markos
Gen.sekreterare resp Huvudredaktör i kunskapsalliansen Kreaprenör
på uppdrag av Föreningen Brobygge & Dialog
PS: Vi hoppas att vi på detta sätt bidrar till att hålla Dialogen levande. Hör gärna av dig med tankar och idéer till kreaprenor@ebc.se så kommer vi att hjälpa till och förmedla dessa till talare, deltagare och nätverk.