Behövs det en ny politik i E-samhället?
Svaret på frågan tycks vara ja.
Och det beror på, att när världshälsan förbättras och analfabetismen minskar så förändras självklart också livsbetingelserna i världen. En ökad kunskapsnivå leder till att människors krav på jämställdhet och inflytande ökar, vilket i sin tur innebär att samhällssystemen ständigt måste vidareutvecklas för att möta nya krav.
Världen idag är indelad i starka nationalstater, som är ett svar på I-samhällets (= industrisamhällets) behov av ett samhällssystem med tillräckligt stora produktionsenheter, som samtidigt anpassats i storlek för att fungera. Nästa alla nationalstater har inordnat sig till ett kapitalistiskt ekonomisk system, som bygger på en idé om ständig tillväxt baserad på utvecklingen av stordriftsfördelar vad gäller produktion och distribution.
Men på många håll i världen växer nu krav på att nationalstatsmodellen måste anpassas till en ny tid. Låt oss kalla den nya tiden för E-Samhället (= The Experience Society). Nya humanteknologiska förutsättningar innebär att samhället blir effektivare, men samtidigt också individuellare. Traditionellt arbete och stordrift i I-samhället kommer successivt att fortsätta att ersättas av tekniska lösningar, vilket innebär att människor får mer tid för att ägna sig åt sådant som människor är bäst på, nämligen socialt umgänge och lokal smådrift.
Goda svenska förutsättningar
I Sverige har vi en av världens mest homogena befolkningar med en hög utbildningsnivå och bra språkförståelse. Världsspråket engelska talas i princip av alla under 85 år.
Sverige är dessutom ett av världens mest sekulariserade samhällen med frihet vad beträffar kön, etnisk härkomst, tro och tanke. 70% av Sveriges befolkning är fortfarande medlemmar i Svenska kyrkan trots att bara 35% tror på Gud, vilket borde vara en idealisk förutsättning för en samhällsdialog fri från alltför stora kulturella låsningar, något världen behöver mer än någonsin. Därför att........ 
”Aldrig har klyftan varit djupare mellan fysiskt arbete och kapitalackumulation som idag. Aldrig har hatet varit så infekterat och globalt mellan kulturerna som nu. Aldrig förr har tre våldstendenser bildat en gemensam front som nu; den primitiva kapitalackumulationen, kulturernas krig och det militära ingripandet”. Det säger Vandana Shiva, Nobelpristagare i ekonomi 1993.
Det behövs en samhällsdialog för hur principerna om alla människors lika värde med respekt för alla människors behov av frihet och trygghet ska implementeras. Vi i Sverige borde kunna ta ledningen i en sådan dialog.
Men för det krävs att vi själva förmår att ta nästa steg och forma en ny politik för E-samhället.
I Sverige har vi en skola för alla, som särskilt nu borde lära ut att världen är föränderlig och att man måste lära för livet och inte för skolan, och att vara kritisk och förändringsbenägen.
En annan förutsättning är att det protestantiska Sverige har lyckats nästan bäst i I-samhället. Sverige tillhör världens rikaste länder. Protestantism och kalvinism har jämte konfucianism varit de tre i särklass mest gynnsamma värdegrunderna för sina befolkningar de senaste 500 åren både vad gäller materiell och andlig frihet.(Ref: R Inglehart, Michigan University)
Men, nu när det gäller att lämna I-samhället har vi i Sverige mycket, som vi tror oss behöva ha kvar, eftersom det har fungerat så bra tidigare. Samtidigt är Sverige ett av de länder som redan kommit längst in i nästa epok – E-samhället. Förändringen går allt snabbare och det hotar dagens överhet, politikeröverheten, som kämpar emot precis som tidigare epokers överheter alltid har gjort, tills man tvingas anpassa samhällsmodellen och politiken till den nya tidens krav.
Resonemanget ovan illustrerar väl varför dagens politiker hamnar i skenbart obegripliga låsningar och varför åsiktsspannet från vänster till höger i dagens politik känns så smalt. Och det är också svaret på varför det behövs en ny politik.
Ett nytt parti med en ny politik för E-Samhället
För att möta de växande kraven på en ny politik, som myndigförklarar medborgarna och förflyttar beslutsmakten dit där den gör mest nytta, har ett nytt parti med beteckningen Enhet bildats.
I takt med den fortsatta globaliseringen, ökar - paradoxalt nog - lokalsamhällenas betydelse (Ref: Glocalization). Kommunernas och Statens roller måste därför förändras och fokuseras på att hjälpa regionerna och lokalsamhällena att i en alltmer komplex och globaliserad värld bli bättre på att dra maximal nytta av globaliseringens och stordriftens fördelar och samtidigt som de ska understödja ett ökat kommunalt och lokalt självstyre.
En ny modell för ekonomisk demokrati
Naturresursavgifter
Beslutsmakten och den ekonomiska makten hänger ihop. Idag finns den ekonomiska makten hos Staten. För att öka lokalsamhällenas beslutsmakt måste således Statens ekonomiska makt minska till fördel för lokalsamhällenas. En ekonomisk modell som skulle stärka lokalsamhällena och öka människors frihet skulle vara att minska beskattningen av människor och arbete och istället införa avgifter på de gemensamma resurserna såsom mark, vatten, naturtillgångar, energi och monopolövervinster.
I den modell Enhet tagit fram kallas detta för naturresursavgifter.
I dagens ekonomiska system upplever allt fler att stordriftens fördelar vad gäller de infrastrukturella systemen för kommunikation och produktion inte ger samma fördelar lokalt. Och att omvårdnad och omtanke är något som är personligt och lokalt är en självklarhet. Det är när skola, vård och omsorg har drivits alltmer storskaligt som problemen har blivit alltmer uppenbara för alltfler.
Basinkomst för alla
Införandet av naturresursavgifter skulle göra det möjligt för Staten att införa ett ökat kommunalt och lokalt självstyre. Det görs genom att dagens transfereringssystem avvecklas och istället införs en basinkomst för alla medborgare, som ökar människors frihet och trygghet samt ger alla möjlighet att själva fatta beslut om sin egen och familjens hälsa, om barnens skolgång, om jobben samt om vård och omsorg.
Bankreform
Samtidigt reformeras bankväsendet. Riksbankens makt stärks ånyo genom att den ensam ges befogenhet att ge ut pengar. Privatbankernas makt minskar och dessa återgår till att sköta sin huvuduppgift, nämligen att förenkla privat- och affärslivets överenskommelser. En ökad demokratisering kommer också att leda till att ändamålsenliga nya lokala betalningssystem uppstår. Och eftersom på sikt människor och arbete inte beskattas behöver Staten heller inte på samma sätt kontrollera hur människor gör upp sina affärer lokalt.
Minskad byråkrati
Basinkomstreformen finansieras på kort sikt av minskade friktionskostnader som en följd av att transfereringsbyråkratin nedmonteras. På lite längre sikt finansieras reformen också av stigande inkomster tack vare dynamiska effekter i form av ett ökat lokalt företagande och genom produktion av varor och tjänster, som med fördel produceras lokalt. Ett aktuellt exempel är turismen, en modern näring som definieras av kunden och inte av vad som produceras, och vars stora ekonomiska potential än så länge inte på långa vägar utnyttjas fullt ut. Läs mera här.
Fortsatta globaliseringsvinster
Statens ökade internationella fokus innebär att mer tid ägnas frågor som fred i världen samt fritt handels- och kulturutbyte mellan länder, vilket leder till att globaliseringens positiva effekter ökar och därmed också välfärd och välstånd.
Allemansrätten
Den nya politiken genomförs steg för steg och innebär i praktiken ett införande av ekonomisk allemansrätt, som kommer att matcha den i Sverige redan accepterade geografiska allemansrätten.
När människor blir delaktiga visar vetenskap och beprövad erfarenhet att hela samhället blir reconsilient, dvs i biologiska termer motståndskraftigt och uthålligt och i ekonomiska termer hållbarare. Inre frid skapar yttre fred. Personlig hälsa leder till ökad samhälsa.
Partiet Enhet har för avsikt att ställa upp i riksdagsvalet 2014 i syfte att arbeta för ekonomisk demokrati enligt denna modell.
Det vore intressant att få höra vad du anser om en sådan ny samhällsmodell.
Ge mig några synpunkter här.
Lars-Olof (LO) Landin
Ordförande kunskapsalliansen Kreaprenör